Aftonbladet – 3 februari 1870, sida 3

Ferdinand Braunerhjelm. f I Ofverhofstallmästaren frih. Braunerhjelm afled härstädes i går afton, till följd af den bröstsjukdom han för kort tid sedan genom förkylning ådrog sig. Detta dödsfall kommer att på flere håll framkalla liflig saknad och åstadkomma ett tomrum, som icke så lätt kan fyllas. Vi egna den bortgångne en gärd af aktningfullt minne, icke derföre, att han var en hög hofdignitär, icke derföre, att konungar hade öiverhopat honom med yttre utmärkelser och vedermälen afsin gunst, utan derföre att han, ehuru hofman, var en man i ordets fulla mening, sjelfständig, redbar, outtröttligt verksam i offentliga och enskilda värf, intill sin sista lefnadstimma sträfvande att såvidt det var honom möjligt gagna det allmänna och tillika att i den position han genom sina yttre lefnadsförhållanden, sin förmögenhet, sin insigt och erfarenhet intog, vara till tjenst för enskilda medmenniskor. . Ferdinand Braunerhjelm var son af kammarherren OC. M. Braunerhjelm och hans fru, född Enogelerantz och föddes den 1 Mars 1791 på Lundås i Roslagen. Han egnade sig till en början åt militärbanan och blef fänrik vid Andra Ligardet 1816; befordrades till löjtnant och förste adjutant 1819, till kapten 1828. Efter att 1841 ha blifvit utnämnd till major i armån, tog han afsked ur krigstjonsten 1848. Redan år 1834 hade han blifvit utnämnd till kammarherre hos dåvarande kronprinsen Oscar, hvilkens synnerliga förtroende han förvärfvade genom sin prak