Aftonbladet – 1 februari 1870, sida 2

mt Lt RR RR Hurn latitudsystemet tillämpas. Med anledning af den vid riksdagen å bane bragta frågan om lagstiftningens inflytande på en öfver höfvan ökad kostnad för fångvården meddelar. Göteborgs Handelstidning några faktiska upplysningar af ganska stört intresse. Vi återgifva dem här så lydandei Om iman vid ett besök i Göteborgs straff. fängelser vill göra sig något underrättad om straff-fångarne, deras brott och deras straff, så mötes man genast af den öfverraskande uppgiften, som i cellfängelset är antecknad på en tafla vid hvarje cell, att alldeles samma brott finnes belagdt med helt olika straff. När man, förvånad, närmare efterforskar detta förhållande, så finner man att olikheten väsentligen beror af olika dömstolars uppfattning och praxis, ehuruväl äfven samma domstol har understundom dömt till olika straff för samma brott, utan att handlingarne gifva deröfver någon förklaring. Så finner man i straff-fängelset för qvionor den ena dömd till 2 års straffarbete för alldeles sammå brott, som ådragit henties kamrat 4 å 5 års liknande straff. Då den ena brottslingen talar vid den andra, skola de icke kunna undgå att erfara denna olikhet och finna rättvisans utöfning mycket godtycklig. I förbigående må anmärkas, att dessa brott — dödande af foster och detsammas läggande å lönn m. m.— synas vara belagda med alltför lång strafftid ijemförelse med andra brott. I cellfängelset möter man sådana olikheter som 1:sta resan stöld straffad med 2 till 6 månader; andra resan stöld den ene 6 mår nader och deu andre 2 år; l:sta resan stöld med inbrott den ene 1 år och den andre 2 år, 0. 8. v. Efterforskar man grunderna till dessa olikheter, finner man dem väsentligen bero derpå,: att när Göteborgs rådhusrätt tillämpar lagen efter dess lägre straffkategorier, så tillämpar Askims och Säfvedals häradsrätter i allmänhet lagen efter de högre. Så har t. ex. Askims häradsrätt dömt en eländig vase, som varit bettlare, till 2 års straffarbete derföre att han, i sällskap med en kamrat, bröt upp låset på en roddbåt och rodde öfver sjön, om i afsigt att tillgripa båten eller ej lemna vi osagdt. Mannen förefaller ytterst oskadlig och borde snarare tillhöra fattigvården än fängelset. . Mest anmärkningsvärdt är i detta hänseende ett fall, som inträffade i början af 1868. Af tvenne (eller flere) personer gripna för I:sta resan stöld på olika tider, dels med, dels utan inbrott, dömdes den ene af Säfvedals häradsrätt till fyra (säger 4) års straffarbete, och den andre, som till kamratens brott dock fogat ännu en stöld, af Göteborgs rådhusrätt till straffarbete på ett är och 9 månader. Såsom ett bevis på samma häradsrätts förkärlek för de höga straffen må anföras, att der dömdes en man — en vild sälle — för knifskärning till 3 års straffarbete, hvilket dock, på mannens anförda besvär, af Göta hofrätt nedsattes till 11e år. Att latitudsystemet hvilar på en riktig princip, vilja vi ingalunda bestrida, emedan samma brott kan vara begånget under högst olikartade omständigheter; men det är likväl en betänklig sak, när olika domstolar infört en så skiljaktig praxis som den här antydda. Det vill synas oss, som borde en straffbestämmelse vara den normala, och att när domaren finner sig föranlåten att deri göra lindring eller skärpning, så borde orsakerna derför i utslaget anföras. . Det vore i öfrigt justitiekanslern och justitieombudsmannen värdigt, att vid sina inspektioner undersöka dessa förhållanden och söka åvägabringa en större enhet i lagskipningen. Det är emellertid alldeles gifvet att dem domare, som använder de strängare principerna, ökar fängelseutgifterna med stora. summor. Hvad som mest tynger på dessa är bötes-förvandlingarne, eg tagit den omfattning, att derest ej rättelse deri spart vinnes, skola vi ofördröjligt behöfva mycket öka antalet af våra fängelser. t Af den redan i Handelstidningen införda uppgifter från härvarande länscellfängelse, bar man erfarit, att af de 1645 fångar som under 1869 varit i detta fängelse intagna,