Aftonbladet – 26 januari 1870, sida 3

Article Image
Om tillgodogörandet af våra bränntortmossar; föredrag i k. landtbruksakademien den 24 Jan. 1870 af generaldirektören L. B. Falkman. (Slut fr. gårdagsbl.) Jag vågar icke upptaga k. akademiens tid med en detaljerad beskrifning öfver ingeniör Hansens tillverkningsmetod, som dessutom helst bör inläras praktiskt på stället; men jag anser mig böra nämna, att samma metod är i högsta grad enkel och alldeles icke erfordrar något slags maskineri samt att hr Hansen synes mig vara en mpcket välvillig och stt nya fädernesland tillgifven man, som tacksamt erkänner sig hafva blifvit väl bemött i detsamma och gerna vill vara det till nytta äfven såsom undervisare i torfberedning i det allmännas tjenst, i fall han derom anmodas. . Då en enda, jemväl, åtminstone till en början, för våra förhållanden främmande, man unnat uträtta så mycket till höjandet af vår torfindustri, som ingeniör Hansen redan gjort, så borde man kunna hoppas, att det af honom gifna, om nit och insigt vittnande, vackra föredömet, endast skulle behöfva blifva allmänt kändt, för att vinna efterföljd på många ställen i landet. Ty den framgång, som krönt hans bemödanden, lär oss, att våra bränntorfmossar, i stället för att vara icke blott onyttiga, utan rent af skadliga såsom frosträsten, kunna användas till egarnes förkofran, till beredande af förtjenst åt många, äldre och yngre arbetare af. begge könen samt till att ersätla bed och stenkol, hvarigenom både våra skogar kunde sparas för att lillgodogöras på nyttigare sätt, än till bränsle, och den dyra sten4åkols-införseln förminskas. En annan man, som länge verkat och ännu arbetar för vinnandet af nyss antydda stora mål, är den af mig tilltörene omnämnde bruksförvaltaren 3å Föskefors i Wermlud S. H. Samvelsson (adress: Råda) ort den vackra uppfinningen at ena ET nom hvilkan bered-—,... eM torfpress, getorfbränsle vvs häligb cylinderformigt av ov eller rörtorf. T början af sistliuegt är funnos sådana torfpressar på endast 4 ställen i landet, men under sommarens lopp arbetade 9 dylika pressar å särskilda ställen i Wermlands, Örebro, Bohus, Hallands och Malmöhus lån, och jag kan ej underlåta att meddela yttranden härom från två nya innehäfvare at desamma. Det ena yttrandet, afgifvet mot slutet af September 1869 af föreståndaren för smidet vid ett stort bruk i Wermland, innehåller följande: Vi hafva på tre månader tillverkat 3000 tunnor rörtorf, som kosta på mossen (belägen. 1e mik från bruket) 15 öre och vid bruket omkring 25 öre tunnan (d. v. s. å mossen 22s och vid bruket 4 öre för en kubikfot, emedan hvarje tunna innehåller 6 kubikfot och 3 kannor) då afstybbning och frakt samt amortering å kostnaden för torfpressen äro beräknade. Stenkol kostar på bruksbacken, med afstybbning, frakt ete., 43 öre per kubikfot. Som nu en tunna rör-. torf är lika med en kubikfot stenkol, blir vinsten synbar. Vi hafva här smidt 112 vecka med rörtorf och stenkol till lika delar. Vällningen har gått raskt och väl och fullkomligt om ej bättre, än med endast stenkol. 3 nya torfpressar äro reqvirerade af brukets disponent för utvidgning af rörtorfstillverkningen under innevarande år. Det andra yttrandet är afgifvet den 3 December 1869 af en godsegare i Halland och lyder sålunda: Jag är särdeles belåten med så väl rörtorfmaskinen som rörtorfven. Jag eldar i mina rum dagligen med rörtorf, utan minsta olägenhet, och njuter af att se på rörtorfvorna,. då de ligga glödande i kakelugnen, med lågor flammande ur hvarje hål. Vid tegelbruket har jag äfven användt rörtorf, och den gaf en mycket starkare hetta, än vanlig torf. Här gjordes 1400 torfrör dagligen med den föreslagna arbetspersonalen, nemligen 1 karl i torfgrafven, 1 qvinna vid matningen af torfpressen, 1 pojke för rörens emottagande å densamma, 2 qvinnor för deras bortförande till torkplatsen och 1 mindre pojke att köra hästen. Jag söker att rekommendera maskinen hos alla mig bekanta torfmosse-egare. Sjelf har jag en stor torfmosse på 150 tunnland mycket god och djup, och om jay endast kunde få afsättning gåtor ven. skulle jag låta 10 maskiner orbeta, Cm man kunde få trafik-styrelsen fökR statens jornvägar atv låta Köra försök med rörtorf Ir. jernvägen, så skulle nog med tiden afsättning åt det hållet vionasa z långt

26 januari 1870, sida 3

Thumbnail