Aftonbladet – 24 januari 1870, sida 3

handelspolitiken blifvit lidande, utgjorde et fåtal och måste foga sig i sitt öde. Om lan det ännu ej skördat alla frukterna af frihan delssystemet, låge orsakerna dertill i dej ofantliga beskattning som tyngde på produk. tionen, i den barbariska inrättningen af d stående armeerna, i den öfverdrifna centrali sationen, i accisen samt i de alltför höge transportkostnaderna. Han bekämpade der. efter, under hänvisning till erfarenhetens lärdomar, skyddssystemets anspråk och slö med följande ord: Om I viljen erhålla eti verkligt demokratiskt samhällsskick, måster I tillintetgöra monopoleroa, privilegierna, despotismerna, måsten i göra slut på orättvisorna, och framför allt på kriget. Men nu äro de protektionistiska tullsatserna ingentiog annat än verktyg för kriget, och för det gudlösaste af dem alla. Låtom oss öfverallt, på nationalekonomiens som på alla andra områden, vara fredens och frihetens män! Ransakninger rörande mordet i Auteuil pågår alla dagar. Presidenten dOms har anställt vittnesförhör med alla, som kunna ha några upplysningar att lemna. Paschal Grossuet, som först vägrade att infinna sig och måst hemtas till domstolen, Ulric de Fonvielle, d:r Pinel m. fl. ha blifvit hörda. Om resultatet af förhören är ännu ingenting bekant; får man dock tro Constitutionnel, skall full visshet ha erhållits om den vigtigaste punkten, om pistolens aflossande föregåtts af någon förolämpning från Noirs sida. Huru härmed förhåller sig, upplyser dock ej tidningen. Presidenten dOms har tillika företagit en lång undersökning i prinsens villa i Auteuil och det rum som utgjorde scenen för händelsen. I lördags skulle anklagelsekammaren sammanträda ånyo för att taga del af ransakningens resultater. Beslutet tros komma att fattas redan i denna vecka. Utfaller det, som väl sannolikt är, för en anklagelse, lär det nu vara afgjordt, att domskammaren med sin jury kommer att sammankallas till Versailles. on strike utbröt i förliden vecka i en af Frankrikes mest betydande industriorter, i de stora grufvorna och mekaniska verkstäderna i Creuzot, ej långt ifrån Lyon. Dessa verk sysselsätta en arbetarbefolkning af öfver tiotusen personer. Anledningen till arbetsinställningen lärer varit några af verkens förvaltning vidtagna åtgärder i afseende på dera3 sparbank. Trupper blefvo genast ditbeordrade, och lagstiftande kårens president, Schneider, som är en af de betydligaste delegarne, ditreste sjelf för att vidtaga nödiga anordningar. Enligt ett i dag ingånget telegram har striken nu upphört och arbetena åter börjat. I Österrike råder ännu alltjemt interregnum. Kejsaren har visserligen åt handelsministern hr von Plener uppdragit att bilda det nya kabinettet, men presidiet i ministeren innehar han, som den äldste af de qvarvarande ministrarne, endast tillsvidare, tills det nya kabinettet hunnit komma till stånd. Som blifvande ministerpresident nämnes än furst Carlos Auersperg, herrehusets nuvarande talman, än hans bror Adolf, öfverlandtmarskalk i Böhmen. Enligt en annan kombination skall den nuvarande undervisningsministern Hasner vara designerad till premierminister i Cisleithanien, hvaremot hans plats skulle öfvertagas af dr Unger. Bland andra portföljkandidater nämndes baron Tinti, författaren tillrepresentanthusetsadressförslag, denna församlings talman Kajserfeld samt fältmarskalklöjtnanten Möring. Kajserfeld skall dock, efter hvad telegrafen i dag berättar, vägrat att ingå i ministeren, och inrikesministern Giskra i följd deraf förklarat sig vilja afgå. Som det på senare tiden i brydsamma omständigheter blifvit hans vana, har kejsaren dragit sig undan till Ungern, der han under denya förhållandena synes trifvas bättre än i sin tyska hufvudstad. Till Ofen väntades äfven i dessa dagar kejsarinnan på återresa från Rom, der hon, samtidigt med konciliet, besökt sin syster, exdrottningen af Neapel. Detta besök på en sådan tid har naturligtvis setts med mycket olika känslor af ultramontanerna och framstegspartiet i den österrikiska monarkien. Det sätt, hvarpå pacifikationen af distriktet Crivoscie i Dalmatien skett, har väckt stor förbittring i Österrike. Det visar sig att regeringen, för att erhålla de trotsiga bergsboarnes underkastelse, ej blott lofvat dem fullständig frihet från krigstjenst, utan äfven låtit dem återfå sina vapen, sedan de pro forma nedlagt dem för den österrikiske befälhafvaren, samt dertill beviljat dem en summa penningar i skadestånd. Man förutser, att denna undfallenhet skall ännu mera stegra deras trots, och att de vid första vårdag åter skola stå i vapen mot den österrikiska regeringen. nligt underrättelser från Triest har det derstädes för Ikhedivens räkning bygda pansarskeppet blifvit öfverlemnadt åt sultanens ombud för att föras till Konstantinopel. En transportångare har likaledes afgått till Alexandria för att taga ombord de af porten fordrade bakladdningsgevären, om hvilkas utlemnande khediven nu skall ha gifvit befallning. Denna senare uppgift torde dock höra till dem som fordra bekräftelse, Representanternas hus i Washington ha! med stor majoritet antagit det lagförslag, hvarigenom Virginien återupptages i unioner och erhåller rätt att ånyo skicka representanter till kongressen. Den 15:de tilläggsartikeln till törfattningen, som ger negrerna rösträtt, är nu äfven ratificerad af ;legisla. turerna i staterna Kansas, Ohio och Minnesota. Det beslut, hvarigenom Newyorks legislatur återtog sitt förut gifna bifall til samma artisel, kommer troligen ej att al kongressen anses giltigt. Striken bland telegraftjenstemännen hotar att antaga betydande dimensioner. De telanratfhuråaer som tillhöra Western-Union