Aftonbladet – 24 januari 1870, sida 2

RT tan med det der leendet som iade i dagen så många perlor, jag kan inte neka att jag hyser det allra största förtroende för er — ni ha ju dessutom redan visat mig så mycken välvilja... och... j Ja derför tycker jag det ä bäst att margella klifver il menade den äldsta roddarfran, för se herrarne äter mivsann inte öppna, och två kärngar har hon ju te förklä vet jag, och då måtte detvälan inte vara nägot te fundera pål , Rätt taladt, gamman Österman! skrattade Figge eller hvad säger Svanbergskan? — Jo, jag säger så mycket med, jag!, svarade den andra roddartrun, Nå så i Guds namn då! sade den unga flickan, skrattande, i det hon räckte sina händer åt gammorna, och hoppade ner ibåten, jag vågar väl pål Det gör hon rätt i, svarade äldsta gumman, det är inte lönt te sjäåpa sig. Sätt sig nu der på toften mamsella lilla, så ska hon må som perla i gulll Stufva in korgen der för-ut! kommenderade Figge, se så, ner med dig Nicke da får sätta dig bredvid mamsell... man: Bell, ,. I Lotten Bergtelt, ifyllde det unga fruntimret, lärarinna i fru Halls pension! I Mjuka tjenare! Sätt dig ner då, Nicke bredvid mamsell Bergfelt, så slår jag mig ner akteryt och sköter om gäddraget! Oc nu, gummorna små, pu ge vi oss af! Och rätt ner för Ringösundet; men vi ska hålla snålt vid Kammarholmen och Skarpö sidan, för der brukar jag alltid ta mig en tiemarkare Och så bar det af. Nicke satt bredvid det unga fruntimret, inom sig förtjust och genomlycklig; man i början gick det temligen trögt med konversätlongm Man hade så mycket att sö på,