Aftonbladet – 8 januari 1870, sida 3

Leonora Christina Ulfeldts Jammers-minde. 2:den Udg. Kjöbenhavn, Gyldendal. Hvem känner ej ur vår egen historia Corfitz Ulfeldts namn och åtminstone ett och annat af hans Jifs händelser? ; Färre torde de vara, som mer än dunkelt erinra sig att ha läst något om hans högt begåfvade, hugstora makas, Kristian IV:es dotters, Leonora Christinas, så djupt sorgliga öden. Dem -skildrar hon sjelf, med en sanningsenlighet, om hvilken det är omöjligt ätt tvifla, och med en enkelhet, som blott gör skildringen så mycket mer gripande, i det Jammers Mindex, som nyss utkommit i tvenne tätt på hvarandra följande upplagor. Det är sin fångenskap i Blaataarn under åren 1663 till 1685, hon här beskrifver. Leonora Christina bade 1662 följt sin man till Nederländerna, hvarifrån hon på hans enträgna begäran följande år begaf sig till England, för attsöka återfå en större rt som Ulfeldt försträckt Carl II, medan denne, som landsflykting, vistades i Nederländerna. Länge uppehållen med tomma undanflykter af den usle konungen, för hvilkens skull hön engång offrat sina smycken, stod hon i begrepp att återvända; men på begäran från Kjöbenhavn, der man emellertid erhållit för hennes man komprometterande, ehuru då och framgent