Aftonbladet – 8 januari 1870, sida 3

prål, som gör, att man framförallt tänker på huru man skall sätta ett företag i scen på pittoreskt sätt och i det yttre spela en briljant figur; sjeltva hjelten har en flägt af samma anda och är i ytterlig grad sangviniker. men har af sin moder ärft ett betydligt mått af det polska hjeltemodet; för den fosterländska sakens skull kan han genomgå de hårdaste prof, underkasta sig de grymmaste lidanden, men kan icke besegra sig sjelf, han dukar under för passionen ; 1 och genom modren och den gamle Tronsko äro de elementer tecknade, som, trots allt, hittills förmått hålla den polska nationaliteten vid lif: den ädla, sjelfuppoffrande och ihärdiga polska qvinnan och de kärnmän bland frihetskämparne, som på frihetsoch fosterlandskärlekeös altare offrat hvarje gnista af sjelfviskhet och som äro färdiga att för Polens sak, icke blott sätta lifvet till, utan äfven lefva det mest outhärdliga lif, underkasta sig hvilka umbäranden och lidanden som helst. Liksom författaren förut i grefve Kostia skildrat en typ ur den ryska aristokratien, så ger han oss här uti grefvinnan Lievitz en annan slående bild från denna den uslaste af alla aristokratier, som under sin kosmopolitiska fernissa gömmer en tomket och ett förderf utan like. Vi hörde härom dagen någon säga, att han hört damer förklara, att detyckte denna bok vara osedlig. Vi kunna icke tro, att detta är möjligt; i sådant fall skulle det möjligen antingen .vara någon af dessa damer i Filipstad) som icke tålde vid att se antika skulpturverk afbildade i Ny Illustrerad Tidning, eller sådana, hvilkas nerveriblifvit så förslappade af den sentimentalt-liderliga xromanlitteraturen, att de icke tåla vid en framställning, som innebär en sund och kraftig realism, genomstrålad af den ädlaste idealitet. j — Nordisk Tidskrift för politik, ekonomi och litteratur, utgitven at G. K. Hamilton, November—Deceinber 1869. Med detta nyligen utkomna dubbelbäfte är årgången 1869 afslutad. Liksom denärmast föregående är äfven detta häfte särdeles rikhaltigt till sitt innehåll. Man finner deri: 1. Tredje och sista afdelningen af M,. B. Richerts förträffliga uppsats Om nordisk bildning och fornnordisk litteratur. Författaren utvecklar här närmare sina åsigter i den stridsfråga, som uppstått emellan några damska och norska vetenskapsmän rörande egaude. rätten till nordens fornlitteratur, hvilken Munch, Keyser och i deras fotspår åtskilliga andra norrmän velat betrakta såsom uteslutande tillhörande Norge. Hr Richert sluter sig till den af de danska forskarne framstälda uppfattningen och kommer specielt i afseende på Eddasångerna till det resultat, att de förskrifva sig från en så aflägsen forntid, att de icke kunna betraktas annat än såsom uttryck af en gemensamt nordisk kultur, hvarför det icke heller kan vara tal om att de skulle tillhöra någon viss nordisk nation, vare sig att de till större eller mindre del uppstått på Sveriges, Norges eller Danmarks jord. 2. Fjerde och sista afbandlingen om Det Skandinaviske Literaturselskab at F. Bajer. Författaren har i detta: särdeles intressanta och om de sorgfälligaste forskningar vitnande arbete lemnat ett högst värderikt bidrag icke blott till Skandinavismens historia, utan äfven till kännedomen om de litterära törhållandenå i norden under de första årtiondena af detta sekel. Nämnde sällskaps sista ordförande, Kolderup-Rosenvinge, dog 1850. Den sista lista öfver ledamöter, som finnes, är af 1840, efter hvilken tid inga nya blefvo invalda. Af de dåvarande medlemmarne lefva numera blott 4. Dessa sista fyra äro: H.N. Clausen, F. K. Sibberr, J. M. Thiele och E. K. Werlauff, af hvilka den yngste har en ålder af 75 år. 3. Foreningsbestrabelserne og vore offentlige Organer, af en edre Betragter. Författaren, som är norrman, uttalar sin uppfattning af den skandinaviska. sakens ställning i opinionen och sin öfvertygelse, att den skandinaviska pressen nu åter bör mera i detalj och ur praktiskt politisk synpunkt diskutera saken. Red. af Nordisk Tidskrift har härtill fogat en Efterskrift, som hufvudsakligen rör den lilla tidningsfäktning, som för någon tid sedan egt rum emellan Norsk Folkeblad (Björnstjerne Björnson) å ena sidan samt Fiedrelandet och Hejmdal å den andra rörande några etikettsfrågor, af hvilka åtskilliga norrmän känt sig obehagligt berörda. 4. Om medlen till befordrande af en närmare förbindelse mellan de nordiska wniversiteterna, föredrag hållet vid nordiska studentmötet i Kristiania 1869 af M. Weibull. 5. Anmälningar af Leonora Chr. Ulfeldts Jammersminde, Ibsens De Unges Forbund, Forhandlingar i det skandinaviske Selskab i Christiania. Tilläggsbladet AZ 6, som samtidigt utkommit, innehåller litteraturöfversigter från Kjöbenhavn och Kristiania. Det är oss en synnerlig glädje att kunna omnämna, att Nordisk Tidskrift kommer att förtsättas under det nu ingångna året. Den förändring är emellertid vidtagen i tidskriftens omfång och pris, att den utkommer med 6 dubbelhäften om 6 ark, ett hvarannan månad, samt priset nedsättes till sju rdr 50 öre omedelbart hos redaktionen, i bokhandeln eller på postkontoren, postarvodet deri inbegripet. Vi hoppas att denna förändring skall bidraga att gifva en mycket stor spridning åt denna ypperliga tidskrift inom alla de tre nordiska rikena. Leonora Christina Ulfeldts Jammers-minde. 2:den Udg. Kjöbenhavn, Gyldendal. Hvem känner ej ur vår egen historia Corfitz Ulfeldts namn och åtminstone ett och annat af hans Jifs händelser? ; Färre torde de vara, som mer än dunkelt erinra sig att ha läst något om hans högt begåfvade, hugstora makas, Kristian IV:es dotters, Leonora Christinas, så djupt sorgliga öden. Dem -skildrar hon sjelf, med en sanningsenlighet, om hvilken det är omöjligt ätt tvifla, och med en enkelhet, som blott gör skildringen så mycket mer gripande, i det Jammers Minde, Rd AA RT Må gr