H. van Buren begaf sig Bellows till Washington. Man upptäckte genast från första ögonblicket det beklagliga och otillräckliga skick hvari läkarvärden befann sig. Föratt rädda armån fordrades en grundlig reform. De fyra vännerna åtogo sig att genomdrifva den. Den 18 Maj afläto dessa män, som saknade all officiel egenskap och endast kunde åberopa sin rättighet som medborgare, till krigsministern en skrifvelse, hvars djerfhet skall komma hvar och en, som är uppfödd vid byråkratiens moderliga ledband, att rodna af blygsel. Det nu pågående kriget, säga de der tilll ministern, cär i hög grad populärt. Hela nationen, män ,och qvinnor, deltar med hela sin själ deri. Öfverallt bilda sig föreningar som vilja vaka öfver armens välbefinnande och välfärd. Dessa föreningar måste staten uppmuntra och göra sig till godo. Men för detta ändamål måste hon gifva dem. en offentlig karakter och sätta dem i förbindelse med krigsdepartementet och framför allt med sundhetsbyrån. Det bästa sättet att förskaffa sig denna folkets medverkan är att inrätta en sundhetskommission bestående af simpla medborgare, läkare och officerare. Denna kommission, utnämnd af regeringen, skall ha till uppgift att förekomma sjukdomar och lindra truppernas lidanden på samma gång hon skall uppsöka och angilva de bästa medlen att reglera och tillgodogöra alla nationens bemödanden för armens komfort, trygghet och helsa. cKrigsdepartementet, tillägger adressens undertecknare, kan ej vara okunnigt om att dylika kommissioner blifvit tillsatta efter krigen på Krim och i Italien. Vår tids civilisation och det amerikanska folkets mensklighetskänsla fordra att en dylik kommission kommer i verksamhet före vårt andra sjelfständighetskrig, ett krig ej mindre heligt än det första. Vi vilja förekomma de olyckor, som England och Frankrike endast kunnat konstatera och beklaga. Under krigets förande bör man för våra tappra krigares helsa, välbefinnande och räddning göra allt som vetenskapen, menskligheten och denl. ömråaste tillgifvenhet fordra. Hvarje af styrelsen i denna riktning vidtagen åtgärd skall vara i hög grad populär och öka hennes ära både i Amerika och utlandet. Brefvet understödjes af armens öfverläkare. Han vet att det gamla systemet ej kan tillj fredsställa de nya behofven. Krigsministern begär att bli upplyst om vidden af den makt som den blifvande sundhetskommissionen fordrar. En skrifvelse med denna upplysning lemnas honom den 23 Maj. Den är på en gång mycket moderat och mycket djerf. Kommissionen önskar allsingen plats i administrationen, hon afböjer all officiel makt, hon anser sig endast kallad att undersöka sakernas tillstånd och gifva sitt råd. Hvad hon behöfver är styrelsens officiella erkännande och moraliska understöd, på det att ingenting må hindra hennes undersökningar och hon må kunna fritt meddela sig med sundhetskollegiet. Ännu mindre begär hon någon penningersättning; hon önskar ingen annan elöning än äran att tjena fäderneslandet och menskligheten. Må man ge henne en lokali Washington i någon af statens byggnader, med fyra stolar och ett bord, och hon skall anse sig belåten. Hennes enda ärelystnad är latt undersöka helsotillståndet inom armen Toch ställa till Amerikas tjenst all den erfarenhet, som vunnits på Krim, i Italien och Indien. ) Men om hon ej begär hvarken officiel I myndighet eller aflöning, önskar kommisIsionen lära känna hela sanningen. Hon Iskall i grund undersöka soldaternas föda, beklädnad och lefnadssätt, hon skall egna sin uppmärksamhet åt tälten, lägerplatserna, transportväsendet och sundhetspolisen; med ett ord hon skall söka utfinna och angifva allt som kan göras för att förekomma orsakerna till sjuklighet och epidemier. Kommissionen skall likaledes sysselsätta sig med ambulanserna, fältlasaretterna af alla slag, sjuksköterskorna, vården om de sårade samt alla medlen för att till soldaten framskaffa den hjelp som landets frikostighet skickar honom. Om hennes officiella verksamhet således är ingen, skall dock hennes inflytande bli obegränsadt: hon skall vara nationen sjelf, vakande öfver sina söner. Fjorton dagar efter öfverlemnandet af detta program är sundhetskommissionen erkänd och stadfästad af presidenten Lincoln. Hon utgöres af en prest, pastor Bellows, en vattenyggnadsingeniör, professor A. Dallas Bache, fyra läkare och två officerare. Man ger henne rätt att med sig förena nya medlemmar, och krigsministern befaller hvar och en som är i Förenta Staternas tjenst att efter bästa förmåga gå kommissionen tillhanda i hennes undersökningar. Det är åt denna komite, utan någon officiel karakter och som aldrig räknat mer än tjugo medlemmar, som regeringen öfverlemnar öfverinseendet ötver armeåns helsovård och opinionens ledning. Vill detta säga, att administrationen i Förenta Staterna hvarken är misstrogen eller afundsjuk om sin makt och att hon utan ovilja ser enskilda personer blanda sig i hennes angelägenheter? Nej, de amerikanska embetsmännen. äro inga englar; de ha alla menskliga svagheter i allmänhet och embetsmäns isynnerhet. I första ögonblicket ansågo de Bellows och hans vänners förslag som ett chimäriskt projekt, en dröm af känslosamma fruntimmer, ömsinnade prester och filantroke läkare. Lincoln sjelf drog ej i betänande att säga Bellows, att kommissionen förefölle honom som femte hjulet under vagnen. Han trodde ej att hon skulle tjena till någonting, så framt hon ej rentaf skulle bli HL 5 ANNAN LERA AT TT EEE fa