Aftonbladet – 31 december 1869, sida 3

heten i så hög grad blifvit riktad på Egyp ten, och då arbeten om detta land utkomm: på alla språk, har Danmark också till denn: egyptologiska litteratur kontribuerat med et originalarbete, som både i afseende på inne håll och utstyrsel kan täfla med det bästa som annorstädes i denna tid sett dagen. De är H. C. Stillings Reise i Aegypten. Förfat taren, som är arkitekt och för en större allmänhet bekant genom de vackra aqvarelle af hans :hand, som man plägar se på konstexpositionerna, besökte år 1853—54 Egypter för artistiska ändamål. I enkel och flärdfr stil skildrar han hvad han med artistens öga sett i Alexandria, Kairo, vid Pyramidernsg och Memphis samt på en 6 veckors flodfart uppåt Nilen. Af hans åskådliga skildringar. jemte tillhörande illustrationer får man en ganska klar föreställning om de kolossala monumenterna i öfre Egypten; äfven det etnografiska och naturbeskrifningen lemnas icke åsido, ehuru dessa elementer träda något mera i bakgrunden. Illustrationerna utgöras af ett praktfullt titelblad, i färgtryck framställande en ståtlig egyptisk kolonnad samt af 20 planscher, raderade och kemityperade af M. Petersen efter författarens teckningar. Boken är utkommen på Reitzels förlag. Ett annat arbete, hörande till resebeskrifningarnes område, har till författare Carit Etlar, hvilken psevdonym numera icke döljer, utan endast af gammal vana begagnas af J. C. OC. Brosböll. Efter att ha producerat ett betydligt antal romaner och noveller, synes denne författare ha fått synnerlig smak för resor till mindre bekanta länder. För ett eller annat år sedan besökte han norra Afrika och utgaf några särdeles pikanta och lifliga skildringar under titel Arabere og KaI byler (hvilka i dessa dagar utkommit i svensk öfversättning). Sedermera har han ställt sin kosa till Donauländerna och utgifvit en liten prydligt utstyrd volym: Gjennem Ungarn og Siebenbirgen. Det besök författaren gjort i magyarernas land var alltför flygtigt, att han skulle kunna lemna en genomförd resebeskrifning, men det har dock varit 1. räckligt för att kunna utkasta några inI tvese ta skizzer öfver lifvet och förhållandena hos ett folk, om hvilket vii sjeltva vervn sa litet, men för hvilket vi dock, MM följd af dess , ihetskärlek och stolta, ridderliga karakter frysa Så lifliga sympatier. Uti de egentliga reseskilär, arne äro på talentfullt sätt inväfda många än ressanta drag ur nationalhistorien, folksägter ov. Sad egendomliga episoder. Boken är förseau Med en hop illustrationer i träsnitt, hvilka doc icke i väsentlig mån öka dess intresse. Af samme författare har äfven nyligen utkommit en roman i två delar, Tranes Varsel (Kjöbenbavn, Steen Sön 1870). Carit Etlars stora talent såsom berättare förnekar sig icke uti skildringen af en genom flera århundraden fortsatt konflikt mellan två slägter, som tillika representera två motsatta sociala principer. Emellertid synes karaktersteckningen föga intressant, och den försonande upplösningen efterlemnar intet intryck. Boken kan icke räknas bland det bästa, som Carit Etlar skrifvit. Hvar och en, som blott något känner till den nyare danska litteraturen, känner också : till Knut Lyne Rahbek och det genom honom så berömda Bakkehuset i Fredriksbergstrakten nära Kjöbenhavn, hvilket genom Rahbek och hans älskvärda och spirituella hustru, Kamma, isynnerhet under åren 1810—20, utgjorde samlingsplats för allt hvad Kjöbenhavn egde af snille och talent. Lifvet i Bokkehuset är många gånger förut skildradt, t. ex. af Höst, Steffens, Oehlenschleger, Mynster (i deras memoirer), Beskow (Vandringsminnen I, 18) m. fl. Numera har äfven den , oamle diktaren och konsthistorikern J. M.ls Thiele (i Sverge mest bekant genom sina arbeten Danske Folkesagn samt Thorvaldsen og hans Veerker,) utgifvit en liten bok öfver detta ämne: FErinringer fra Bakkehuset Kjöbenhavn, Reitzel). Det är ett fragment ur ett större manuskript Mit Livs Aarbog,. Författaren bodde ute på Bakkehuset åren (821—22 vid den tid, då dess egentliga glansperiod nästan var förbi och han skildrar det .emligen trista hvardagslif Rahbek då förde, nen lemnar flera intressanta drag till Kamnas karakteristik. Något synnerligt värde litteraturhistoriskt hänseende eger arbetet cke. Till dessa sina egna anteckningar har örfattaren fogat ett bref från H.C. Anderen om hans förhållande till Bakkehuset, en gammal väninnas efterlemnade anteckningar m fru Rahbek, nägra bref från Rahbek och ans kustru samt ett par små poemer af den enare. Det intressantaste af bokens innejti våll är fru Rahbeks bref, i hvilka man ser iennes egendomliga väsen klart afspegladt.r rör dem, som intressera sig för ämnet, nämna ä i, att andra, till en del mera intressanta ch karakterristiska bref från Kamma finnas g Mynsters och J. L. Heibergs efter deras ti löd utgifna brefsamlingar. st h: Efter en längre tids uppehåll ha vi i dessa u agar åter mottagit några bokliga nyheter ni rån Kristiania. Bland dessa hinna vinu enti ast omnämna: d Et Kornbaand til Jul (Cappelen). Denna i AS AT Ra 4 se Te HH fr pen Lv I pat BB AA HOME AA ETTA löd. Hösten hade redan kommit, bladen Ada SMI CA JAA FI