Aftonbladet – 30 december 1869, sida 3

rofvade på ett prejeri mot de banor, med hvilka de kunde konkurrera. Detta lyckades också fullkomligt. Sedan anläggningarne för spa skull begynt vid Lyon och vid den spanska gränsen och rykten blifvit satta i omlopp om en förlängning af banan till Vendöme och Paris, beslöto sig direktionerna för Orleansoch Medelbafs-banorna för en öfverenskommelse, genom hvilken den förre öfvertog de för grufvorna i Aubin utgifna 44,200 obligationerna och aktieegarne i den stora centralbanan af nämnda båda bolag erhöllo 522,662,000 obligationer till ett värde för dagen af 156,000,000 francs. Vid uppsättningen af det med Rouhers påtecknade sanktion försedda kontraktet förfor man så försigtigt, att framtida reklamationer om svek eller oriktiga uppgifter på förhand omintetgjordes. Det hette deri, att besittningstagandet af den stora centralbanans aktier skedde en bloc och å forfait utan vidare diskussion, sådana de vid öfverlemnandet befunnos, och detta lände direktionen till definitiv decharge, utan att af hvad skäl det vara må någon ersättningstalan eller undersökning kunde ega rum. Lagstiftande kåren godkände derefter den af regeringen beviljade räntegarantien af 4 proc. och amorteringsqvoten på de af bolagen för inköpet af grufvorna i Aubin och af centralbanan utfärdade obligationerna. Hvem som med Morny delade detta rof af 170,000,000 francs har förblifvit okändt; säkert är blott, att det togs på de skattskyldiges bekostnad. Ijemförelse med ett dylikt fribyteri förefalla medeltidens plundrande riddare hvita som snö, och plundringen blir icke mindre förkastlig derigenom, att den utförts med list i stället för med våld och skett under modern form med glacehandskar.,