Aftonbladet – 28 december 1869, sida 3

sammankomst; men nu uppstod en svårighe man kunde icke finna någon lämplig loka Ett hemligt inflytande, tycktes stänga all portar, der mötestillställarne bultade på Efter många fruktlösa försök lyckades ma slutligen erhålla en lokal; värden på Höt de Newyork befanns nemligen villig att fö ändamålet upplåta sina salar, och mötet, denn: gång uppgående till omkring 60 personer samlades der. Nu återstod: att besluta on den till följd af olika meningar ännu oafgjorda frågan om programmet. Enigheter var dock icke större nu än förra gången De franska delegerade framlemnade å sin sida ett program, uppsatt af deras kommittenter, och ville ha det antaget. Det innehöll bland annat en formlig ateimsförklaring Församlingen ville icke gå in härpå, utar var mera benägen för ett program, som blifvit uppsatt af. majoriten inom en komit6 af fem personer. Minoriteten i denna bestod af en enda person, en af dedelegerade fransmännen, herr Regnard. Det blef omöjligt, att sammanjemka de stridiga åsigterna, och man -J ämnade just taga sin tillflykt till den redan Jen gång förut anlitade utvägen att uppskjuta diskussionen härom till en? annan dag, då hotellvärden plötsligt framträdde och förkla-I rade, att någon ytterligare sammankomst icke fick hållas i hans lokal... Som någon annan lokal ej fanns att tillgå var mötet härigenom faktiskt upplöst. Det enda resultatet af detta anticoncilium lär följande tre förklaringar: 1) en förklarig af komiten, undertecknad af -Ricciardi; 2) en förklaring innefattande grundsatser, )som föreslagits af komitemajoriteten samt 3) Jen förklaring, innehållande den genom Regnard representerade minoritetens grundsatser. Bland andra, som blifvit inbjudne att deltaga i denna demonstration mot det ekumeniska mötet i Rom, var äfven den berömde historieskrifvaren och medlemmen af den italienska representantkammaren Giuseppe Ferrari, som dock afböjde inbjudningen genom Jett i tidningen Popolo dItalia infördt bref, hvarur vi anse följande ställe förtjena meddelas: Och skulle väl min närvaro vara nödvändig på mötet i Neapel? — heter det deri, Tillåten mig säga er, att viicke kunna hålla några antikoncilier, lika litet som vi kunna utropa antipåfvar eller göra antibörer, anroue helgonen i en mot paradiset motsatt himmel. — Vi äro frie, vi äro tänkare; friheten har i tre århundraden stormat kyrkans nhet, auktoritet, välde och bierarki; vår vn Noger i att mot henne uppställa otastyrka ... religioner, att vara hvar-och ge re med makt ätt i oändligin eget påfre, n. — 2 ie. bi het fördela och taderföruv. hvarje Tine den: katolska enheter? i Hkbet a. — cdiaoch Descartes, som ryckte tied sämvetev. mant f ån påtvedömets otympliga ech of-, fångsrika berg. Må vil således icke härma våra fiender, utan bekämpa dem, icke med deras vapen, men med våra egna. Må de sjunga sina : messor, vi skola läsa våra böcker; må del söka saligheten genom fastande, vi skola söka den genom arbete; må de samlas i Rom, vi skola stanna ute i verlden; må de inprägla tron, vi skola lyssnä till vetenskapen; må del döpa till och med de nyfödde, vår tro är, att hvarje med förnuft begåfvad menniska återlöser sig sjelf; må de tro på underverk; må hvarje prest i: förbindelse med: andarne utöfva sin makt förmedelst reliker och fördrifva djeflarne från våra fält och regnmolnen ur luften, må han dertill infiona sig på kyrkomötet för att bära sin visdom till torgs — vi för vår del skola samla ihop lika många koncilier, som det finns städer, och församlingarne skola få öfverhanden, icke såsom de djeflar,, om hvilka evangelium talar, ntan såsom vinden, som -skingrar dimman. Newyork Times meddelar ett bref trån Marcurijes. på Guba, som ger en ohygglig, måhända öfverdrifven skildring af tillståndet på ön. Negerupproret i Quemados, som guvernören i Sagua Trillo påstår sig ha upptäckt, skall ha förefallit på plantager som tillsammans räkna omkring 1700 negrer. Samtliga arbetarne på dessa åtta plantager, fria så väl som slafvar, ha blifvit förfärligt piskade och derefter tvungna att vittna mot hvarandra. Tre af dem blefvo skjutna, en blef tre särskilta gånger piskad och erhöll inalles ej mindre än 800 slag, medan en af de bästa rnegrerna i trakten nära nog piskades till döds. Arbetarne på samtliga plantagerna fördes till Esperanza, och der blefvo anstiftarne af sammansvärjningen, i närvaro af 2000 negrer, förfärligt pryglade.. På samma ställe blefvo nio af dem kjatda. Negrernas plan skall ha gått ut på att julaftonen resa sig, döda de hvita och derefter sluta sig till insurgenterna. Upproret mot Canadas regering har, såsom i ett telegram för några dagar sedän meddelades, på den senare tiden gripit omkring. sig och börjar antaga ett mera krigiskt utseende. TInsurgenternå ha eröfrat ett fäste och tvungit regeringstrupperna att draga sig tillbaka. Några närmare detaljer om anledningen till dessa oroligheter kunna derföre nu vara af intresse. Invånarne på utkanterna af det britiskå området i Nordamerika äro missbelåtna med att ha blifvit införlifvade i det canadiska området; Nya Scotland och Newfoundland ha dock icke haft samma mod som nybyggarne vid Red River att göra öppet motstånd. Red River-området är beläget omkring vestra delen af Öfre sjön och nörr om de delar af Förenta Staterna, som heta Minnesota och Dakota. Det består af nybyggena fe stränderna af Winipegsjöns södra del och utåt Red River samt utgör nästan den centrala delen af det nordamerikanska fastlandet. För några månader sedan afstods det tillika med hela det öfriga nordvestra området eller Ruperts land af Hudsonsbay-bolaget till Canada. Nybyggena på denna trakt har en befolkning af 15,000-— 20,000 hvita, till största delen af blandad franek Anh indianek rapp neh . ett eftfort antal