Aftonbladet – 27 december 1869, sida 3

kostnad af 439,000 rdr, och det andra, beräknadt efter 16 fots djup, upptog en kostnad af 386,000 rär förutom inlösen at flottbron öfver Skurusundet, hvärtill erfordrades 37,500 rdr, hvadan sammanlagda kostnaden skulle, enligt förra alternativet, uppgå till 476,500 rdr och enligt det senare till 423,500 rdr. Uti det utlåtande, som chefen för ingeniörkåren afgaf öfver det väckta förslaget, förmälde han sig anse stora betänkligheter förekomma emot öppnande af den ifrågasatta farleden, samt att, om dessa betänkligheter funnos böra vika med afseende å de fördelar, som företaget i öfrigt beredde handel och sjöfart, inloppet borde starkt befästas, och bade bemälde chef för sådant ändamål låtit upprätta em efter farledens fördjupning till 10 ä 12 fot lämpad befästningsplan, hvars utförande beräknats till 520,000 rdr, men hvilken kostnad, i händelse farleden fördjupades till 18 fot och således blefve tillgänglig äfven för större krigsfartyg, skulle komma att ökas med 150,000 rår för befästningarnes förstärkande med två detacherade verk, varande kostnaden för bestyckningen å de för det förra alternativet afsedda befästningar beräknaå till 250,287 rår. Sedan härefter öfverståthållareembetet erhållit hefallning att efter vederbörandes hörande till K. M:t inkomma med uppgift på det bidrag, som af Stockholms. stad kunde vara att påräkna i kostnaderna för den ifrågakomna farledens beredande och framtida underhåll, infordrade öfverståthållareembetet yttrande från Stockholms magistrat och borgerskapets femtio äldste, hvilka i underdånig skrifvelse af den 29 Augusti 1862 anmälde, att de för befrämjande af företaget, hvilket enligt ett senare afgifvet förslag af öfverstelöjtnanten Leijonancker skulle erfordra en kostnad af 500,000 rär, vore villiga att å stadens vägnar åtaga sig arbetets utförande och ansvara för farledens framtida underhåll mot vilkor, att bidrag af statsmedel erhölles till belopp af 300,000 rår, och att staden berättigades att under så lång tid, som erfordrades till amortering af dess andel i kostnadssumman, af de trafikerande, som ville sig af den nya farleden begagna, uppbära afgifter till bestämda belopp, hvarifrån dock skulle vara befriade såväl ångfartyg, som bogserade seglande fartyg, som ock de farkoster af alla slag, hvilka icke låge djupare än 4 fot och voro oförbindrade att af farleden i dess dåvarande skick sig begagna; hvarjemte magistraten och borgerskapets femtio äldste, under antagande, att några dyra befästningar icke vore af nöden för det nya inloppets försvarande, utan att försvaret hufvudsakligast torde kunna verkställas medelst försänkningar, hvilka i farans stund Jlätteligen och med föga kostnader kunde anbringag, i underdånighet anhöllo, att K. M:t måtte genom nådig proposition hos rikets ständer äska anvisande af ofvanpämnda bidrag till företagets utförande. Efter sålunda vunnen utredning af kostnaderna såväl för farledens upprensning och fördjupning, som jemväl i afseende å de erforderliga befästnivgarne, aflät K. M:t till 1862 och 19863 årens riksdag nådig skrifvelse af den 12 Dec. 1862, deruti K. M:t meddelade rikets ständer de af dem begärda upplysningar, men förklarade sig hafra funnit grundade betänkligheter förekomma mek öppnande af den föreslagna farleden, hvadan K. M:t i betraktande deraf och med afseende å de af Stockholms stad för arbetets utförande uppstälda vilkor ansåg sig sakna skäl att af rikets ständer då äska anslag derför. Vid nämnda riksdag väcktes rörande denna fråga tre särskilda motioner, deraf två af en motionär. Uti den ena af dessa sistnämnda motioner föreslogs, att rikets ständer måtte hos K. M:t anhållv, det K. M:t täcktes låta genom vägoch vattenbyggnadsstyrelsens försorg antingen på dess för sådana ändamål egande anslag eller mot särskildt anvisade ersättningsanslag anställa undersökning och upprätta förslag öfver kostnaderna för åstadkommandet af en 18 fot djup och för större segelfartyg tillräckligt bred kanal emellan Skutviken vid Lännerstafjärden och Sumpviken vid Baggensfjärden, samt att såväl detta kostnadsförslag, som uppgift å öfriga kostnader för beredandet af en ny segelled för större fartyg genom Skutsundet till Stockholm måtte så tidigt delgifvas rikets då församlade ständer, att rikets ständer måtte blifva i tillfälle att, i händelse förslaget pröfvades lämpligt, dertill anslå nödiga medel. Den andra motionen innehöll, att rikets ständer, sedan K. M:t låtit delgifva dem de i förenämnda motion begärda kostnadsförslag, måtte besluta att bevilja två tredjedelar af den summa, som befunnes enligt nämnda förslag nödig för åstadkommande af en kanal af 18 fots djup och för större segelfaryg tillräcklig bredd emellan Sumpviken och Skutriken i Stockholms skärgård äfvensom för tillväsabringande af farledens motsvarande djuplek inill och genom Skurusundet — allt detta under örbehåll, att Stockholms stad åtoge sig såväl arvetets utförande och framtida underhåll i behöigt skick, som bestridandet af återstående tredjelelen af kostnaden. Uti den tredje motionen föeslogs, det rikets ständer måtte anslå 300,000 rår mt till Baggensstäkets upprensning till 16 fota ljup under vilkor och förbehåll, att Stockholms tad bidrog med hvad derutöfver kunde erfordras ör ändamålets vinnande. Statsutskottet ansåg sig lock icke kunna tillstyrka dessa framställningar, ch denna åsigt godkändes af rikets ständer. Emellertid hade till följd af den gjorda framtällningen om den ifrågasatta farledens framdrasande emellan Sumpviken och Skutviken kostnadsörslag blifvit af öfverstelöjtnanten Leijonancker ipprättadt till anläggning af en kanal emellan erörda ställen öfver det s. k. Morana Edet, af wvilket kostnadsförslag inhemtas, att det näs, som arleden skulle genomskära, har, de grunda dearne närmast stränderna medräknade, en längd f 3130 fot och en höjd öfver lägsta vattenytan Vf ända till 45 fot, att på flera ställen dalgången r så smal emellan höga berg, att för farledens nläggning till full bredd dessa måste sprängas ill 90 fots djup, samt att kostnaden för sjelfva arleden till 18 fots djup ni tvenne 10 fot breda ragvägar beräknades till 2,019,000 rdr, hvilket elopp, om dragvägarna utelemnas och bottenbredlen endast blefve 40 fot, kunde förminskas till ,776,000 rdr. Vid 1867 års riksmöte väcktes ånyo motion om, tt till farledens upprensning till 16 fots dju nåtte beviljas ett anslag utan återbetalningsskyllighet af 300,000 rdr. Ehuru statsutskottet i anleding häraf hemställde, att riksdagen måtte hos K. M:t i underdånighet anhålla, det K. M:t täcktes, fter att ej mindre vederbörande militära myndigeter blifvit i ämnet hörda och afgifvit yttrande, m och i hvad mån förändrade förhållanden kunna öranleda beslut om Baggensstäkets upprensning, in ock Stockholms stadsfullmäktige lemnats tillälle att sig yttra, under hvilka vilkor Stockholms tad numera kunde finnas beredvillig att utan traikens betungande med några särskilda afgifter till törre eller mindre del bestrida kostnaden för irbetets utförande, till en kommande riksdag göra le framställningar i ämnet, hvartill förhållandena cunde föranleda, blef likväl denna hemställan af iksdagen afslagen. Om ock frågan sedermera under de två sistför