Aftonbladet – 27 december 1869, sida 3

I Stats. sarnt allmänna besvärsoch ekonomiatskot tet, tlil hvårs behandling denna fråga remittera des, hemstälde hufvadsakligen på enahanda skäl isom vid förra riksdageR blifvit anförda, och då utskottet icke vore i tillfälle ät bedöma följderns I tför Btockholms sjöförsvar af förslagets sättande i verket, att motionen icke måtte till någon åtgärd föranleda, hvilken hemställan jemväl af riksstånder godkändes. . Den 2 Maj 1845 ingingö grosshandelssocietens och skeppsrederiernas deputerade till K. M:t med (anhållan om ny undersökning i afseehde på oftasämnda muddringsarbete, med anledning hvaraf en sådan anstäldes genom styrelsens för allmänna vägs och vattenbyggnader försorg. Vid föredragning af den utarbetade planen för den nya farleden, som upptog alternativa kostnadsförslag, beräknade för 18 och för 16 fots diup under Saltsjöns lägsta vattenyta, fann K. M:t med afseende å de upplysningar, som inhemtats rörande kostnaden för befästning af ifrågakomna nya inlopp, frågan om statsbidrag för det dåvarande böra lemnas utan afseende. Efter att hafva funnit en, såsom det synes, ändamålsenlig ledning för arbetets utförande, och enär det befunnits, att, i händelse farleden uppmuddårades till 18 fots djup under Saltsjöns lägsta vattenyta, kostnaderna kunde antagas uppgå till 225,000 rdr bko, hvilken summa, derest farleden endast beräknades till 16 fots djup, kunde nedsättas till 203.000 rdr, ingingo bemälde deputerade kort derefter till K. M:t med en underdånig framställning om beviljande af ett anslag för ifrågavarande ändamål från handelsoch sjöfartfonden alternativt af 150,000 eller 130,000 rdr, det förra beloppet, om K. M:t täcktes bestämma farledens djup till 18 fot, som deputerade förordat, såsom varande af vida större nytta och vigt för handeln och sjöfarten, men den mindre summan, om detta djup endast antoges till 16 fot, hvaremot grosshandelssocieteten förband sig, dels att på egen bekostnad fylia hvad utöfver det begärda anslaget kunde för ändamålets vinnande erfordras, dels ock att, sedan den nya farleden blifvit färdig, densamma framgent underhålla med rättighet att uppbära någon lindrig bestämd afgift af de fartyg öfver fem fots djup, som begagnade farleden. Under åberopande at dessa förhbållardden, väcktes vid 1850 och 1851 årens riksdag inom borgareständet den motion, att, som K. M:t då ännu icke meddelat sitt beslut i anledning af förnämnda underdåniga framställning, rikets ständer måtte antingen bevilja berörda 150,000 riksdaler banko till Baggensstäkets upprensning på förstnämnda sätt och under de uppgitna vilkoren eller hos K. M:t förorda bifall til grosshandelssocietetens omförmälda framställning, men statsutskottet, som ansåg frågan om öppnande af en ny farled för större, djupgående fartyg till hufvudstaden vara af den vigt, att en närmare undersökning af de förhållanden, som deraf skulle uppkomma, måste föregå anvisandet af medel till ett sådant företag, hvilket dessutom skulle föranleda nya och ökade statsutgifter till befästningsarbeten vid detta nya inlopp, innan befästningarne vid det gamla, vid Waxholm, blifvit fullbordade, afstyrkte rikets ständer att bifalla hvad såväl i ena, som i andra hänseendet blifvit föreslaget, och detta afstyrkande godkändes af riksdagen. Vid riksdagen åren 1853 och 1854 afgafs inom borgareståndet af en bland hufvudstadens representanter en motion, deruti föreslogs alldeles detsamma, som vid föregående riksdag föreslagits rörande denna fråga, och statsutskottet hemställde på grund af förut anförda skäl och med afseende på dåvarande politiska förhållanden, att motionen icke måtte till någon rikets ständers åtgärd föranleda. Denna bemställan godkändes af ridderskapet och adeln samt bondeståndet, men återremitterades af presteoch borgarestånden i afsigt att, om icke af statsverkets allmänna tillgångar det äskade bidraget kunde anvisas, rikets ständer åtminstone i enlighet med en vid betänkandet fogad reservation måtte hos K. M:t anhålla om bidragets beviljande af handelsoch sjöfartsfonden, derest K. M:t funne sådant lämpligt. Uti sitt i anledning af denna återremiss afgifna utlåtande vidblef utskottet sitt förra yttrande. Som denna förnyade hemställan godkändes af ridderskapet och adeln samt bondeståndet, men afslogs af presteoch borgarstånden, hvilka beslutade i öfverensstämmelse med ofvannämnda reservation, hemställde utskottet, att, då detta ärende icke hörde till dem, som borde genom votering i förstärkt utskott afgöras, frågan om aflåtande af den föreslagna underd. skrifvelsen måtte anses förfallen, hvarvid rikets ständer läto bero. Påföljande 1856—1858 årens riksdag väcktes ånyo inom borgareståndet motion i samma ämne, hvarvid föreslogs, att rikets ständer måtte anvisa en för uppmuddring till 18 fots djup beräknad kostnadssumma af 333,319 riksdaler banko, hvaraf 25,000 för inlösen af bron öfver skurusundet, och ställa denna summa till K. M:ts disposition, på det att företaget måtte varda genom k. styrelsens för allmänna vägoch vattenbyggnader försorg på statens bekostnad utfördt samt derefter vårdadt och underhållet, eller ock verkställigheten deraf, om sådant ansågs lämpligare, öfverlemnas till ett bolag, som åtoge sig att emot anslagssummans erhållande ansvara för arbetets utförande efter uppgjord och af K. M:t gillad plan äfvensom för segelledens framtida underhåll, dock med rättighet att enligt en af K. M:t fastställd taxa uppbära lämplig, i förhållande till fartygens storlek och djupgående bestämd afgift för genomfarten och med förbindelse att städse bibehålla vattendjupet i farleden vid 18 fot. I enlighet med hvad statsutskottet hemställt, funno rikets ständer sig för det dåvarande icke kunna bifalla den gjorda framställningen om en större anslagssummas beviljande, men beslöto att uti skrifvelse till K. M:t anhålla, att K. M:t vid nästa riksdag måtte gifva rikets ständer tillkänna, huruvida K. M:t ansåge några betänkligheter med hänsigt till hufvudstadens försvar vid inträffande krig förekomma emot öppnandet af en segelled af minst 18 fots djup under lägsta vattenytan från Baggensfjärden genom sunden vid Boo, Baggensstäket och Skuru till Lilla Värtan, samt derjemte meddela rikets ständer upp: lysning om kostnaderna för utförandet och underbållandet af de befästningsarbeten, som i anledning af det sålunda öppnade nya inloppet till Stockholm skulle komma att erfordras, äfvensom att K. M:t, sedan staden fått tillfälle förklara, på hvad sätt och i hvad mån den vore villig bidraga till de kostnader, som ifrågavarande kommunikationsleds beredände och framtida underhållande måste medföra, täcktes underrätta rikets ständer om Stockholms stads sådant hänseende afgifna förklarande samt om hela beloppet af de för detta företags fullständiga utförande erforderliga kostnader. Med anledning häraf anbefallde K. M:t styrelsen för allmänna vägoch vattenbyggnader att gå i författning om ypprättande af plan och kostnadsförslag för farledens upprensning och fördjupning, och blefvo genom bemälda styrelses försorg två alternativa förslag till åstadkommande af segelleden genom Baggensstäket jemte dertill hörande kartor utarbetade, af hvilka det ena, beräknadt med afseende å farledens fördjupning till 18 fot under BSaltsjöns lägsta yta, slutade sig å en RR RA LA RA