Aftonbladet – 24 december 1869, sida 3

med Då vi 1-dag intaga ett genmäle af kapten Mankell, för hvilket plats, såsom nedan uppgifves, blifvit vägrad i den tidning, der angreppen skett, anse vi oss böra nämna, att uppsatsen för mer än en vecka sedan till oss aflemnades, men i anseende till brist på utrymme ej förr kunnati tidningen inrymmas, Till Redaktionen af Aftonbladet. Som tidningen Stockholms-Posten vägrat intaga nedanstående uppsats utan att göra åtskilliga stympningar, som till icke ringa del skulle förtaga dess åsyftade verkan, vågar undertecknad vördsamt anhålla om plats för följande: Genmäle. Det är nu snart ett halft år sedan de anfall, hvilka tidningen Stockholms-Posten behagat rikta mot min, af lätt förklarliga skäl missbagliga per. son, påbörjades. Det första And Gppet gällae de åsigter, jag i tidskriften Framtiden vågade uttala rörande svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Mitt derå afgifna svar synea emellertid varit af den beskaffenheten, att Stöckholms-Posten ej fann för godt att längre fortsätta striden. Då äsigterna således svårligen utan mycken möda och stort besvär kunde åtkommas, beslöt man i stället vända sig mot personen, hvilket onekligen var mycket beqvämare, Stockholms-Posten har derföre icke ansett under sin värdighet att under den förflutna hösten förfölja mig med hätska utgjutelser om likt och olikt, gammalt och nytt, sannot och ogannt, samt allt afseende att i möjligaste mån nedsätta mitt goda namn och rykte, utan att komma i kollision med tryckfrihetslagen. I afvaktan att detta dock förr eller senare skulle ske, bar jag hittills inskränkt mig till att begagna det enda vapen, som mot dylikt skriftställeri bör användas, nemligen tystnaden. Den som i så hög grad, som jag, älskar tryckfriheten får för öfrigt ej vara så nogräknad i afseende på dess missbruk, äfven då det träffar en sjek, Då jag nu emeller. Vid Dufvit angripen I min offentliga verksamhet på