Aftonbladet – 18 december 1869, sida 2

tejsaren, sedan han efter Forcades stora tali ä kammaren för ett ögonblick beslutit sig förS! utt behålla honom, redan dagen derefter änIrat tanke och sammankallat ministrarne för ,, utt gifva dem del af sitt beslut. Underhand-p ingar hade derefter blifvit öppnade med Darn C ch Buffet, båda af venstra centern, att jemte o Mlivier inträda i ett kabinett, der antingen ? ls inga eller åtminstone endast ett par af 5 le minst komprometterade af det nuvarande lf abinettet skulle ingå. Dessa underhandlinsar skulle ledt till det resultat, att kammaen när som helst skulle kunna vänta tillvännagifvandet att ministeren, Forcade afgått ch ett kabinett Daru, sammansatt af korycerna inom centerns båda afdelniogar, öf-!N rertagit affärernas ledning. Enligt en verion skulle detta tillkännagifvande komma att e omedelbart, medan det enligt en av kulle uppskjutas tills valpröfningen försig ått och den urtima sessionen blifvit afslu-!s d. Det skall nemligen vara meningen attlk alla valen blifvit granskade prorogera rn cammaren och först på det nya året öppna 1 len nya ordinarie sessionen. Emellertid skolal, ulla ministrarne ställt sina portföljer till kej-n sarens disposition. f o u r Y kh H Ett bevis på att en kabinettsförändring i iberal riktniog nu verkligen förestår ser man ifven i en artikel i Journal des Debats för örliden måndag, der tidningens egare Eduard Bertin, efter en historik öfver Debats för-.o hållande till föregående konstitutionella stylh relser i Frankrike, lofvar dess understöd åt! ett verkligt konstitutionelt system under dynastien Bonaparte. i Venstern vann i kammaren förliden mån; dag en stor seger. Som vi i går berättade, nade till denna dags session blifvit uppskju-jc ten pröfningen af deputeraden för Cherde-lj partementet Giraults val, hvilket högern ge-l; nom en öfverrumpliog sökt utan diskussion s vräka. Man erinrar sig huru vid en i bråd li vändning företagen votering en majoritet verkli ligen erhölls för denna åtgärd, men huru det! slutligen lyckades vensterns ansträngda be-l1 mödanden att förmå kammaren att återtaga beslutet och ajournera diskussionen till månji dagen. Då nu frågan i denna dags session 1 förekom, hade sinnena hunnit att lugna sig: och Girault fick från tribunen sjelf försvara l, sitt val. Hans åsigter, sade han äfven nu,ls tillkomme det ej kammaren att bedöma. Dej: vore en sak mellan honom och hans valmän. s Men man hade påstått att han, så-om hanils valprogrammet uppgifvit; ej tillhörde arbetsklassen och man bade häri velat se en klan-l dervärd valmanöver. Hon ansåg sig dock l, häri ej ha gjort sig skyldig till någon falsk s framställning, Hans familj uttryckte sig, varit mjölnare från far till son, ls sjelf hade han ofta och länge arbetat i fa-)! drens qvarn och om han nu vore en förmö; gen man, hade han derföre endast att tacka l, sina egna händers arbete. Ehuru hans tall, var inkorrekt och fullt af omsägningar, gjorde 4 i bade, som han det dock på kammaren ett myckef gynsamt intryck, och när en af högra centern, Quesne, i ett häftigt tal sökte stämma om församlin. gen, misslyckades det helt och hållet, och valet blef så godt som enhälligt godkändt. Af valen återstå nu endast omkring 20 att pröfva. Flera af dem äro dock genom def omständigheter under hvilka de egt rum afl: stor vigt. . Frankrikes officiella tidning meddelar finans: Ii ministern Magnes berättelse om rikets finansiella ställning. Enligt densamma är den sväfvande skulden, som i Juli 1868 uppgick . till 1050 millioner francs; nu nedsatt till 818 mill:r. Budgeten för 1868 visar ett öfverskott af disponibla medel af 18 millr fr. De indirekta skatterna ha under de första ellva månaderna af innevarande år i jemförelse med 1868 gifvit en ökad inkomst af 32 mill:r fr. Total-öfverskottet skall efter all sannolikhet utgöra 55 mill:r fr. Det väntade öfverskottet för 1870 och 1871 skall hufvudsakligen användas till utvidgande af de offentliga arbetena samt nedsättning i åtskilliga skattetitlar.. Fivansministern söker slutligen visa, att den allmänna finansställningen : för 1869 är tillfredsställande. Den vigtigaste punkten i berättelsen är den redan i trontalet bebådade åtgärden att frågan om oktrojen eller accisen skall af regeringen tagas under pröfning. Till svar på en artikel i Times förklarar Lesseps, att han dj behöfver någon internationel medverkan, och att han kan verkställa de återstående arbetena på Saezkanalen utan ytterligare tillskott och utan afbrott af sjöfarten. ! Vid S:t Georgsfesten i Petersburg höll kejsar Alexander ett tal, hvari han bland annat egnade en smickrande hyllning åt konong Wilhelm at Preussen. Denna särskilta uppmärksamhet, tillika med den present af Georgsordens stora kors han samtidigt skickat morbrodren, såsom segervinnare vid Sadova, har haft till följd att en del af preussiska tidningarne, som börjat betrakta Byssland med en viss kallsinnighet, nu stämt om tonen och förklara att det gamla förbundet mellan de båda makterna, trots Frankrikes försök att skilja dem åt, ännu qvarstår orub badt. — Georgs-orden stiftades 1769 af Catharina II, som ett nationalryskt och uteslutande miNitäriskt brödraskap af första rangen. Dess ärskilta dekorationer utdelas till krigare, som gjort sig högt förtjenta af fäderneslandet, eller till fältherrar, hvilka som öfverbefälhafvare vunnit ett större slag. Orden räknar 800 riddare. Storkorset utdelas endast tilll. fältberrar af första rangen. Sålunda fick Wellington storkorset på grund af segren vid Waterloo och Radetzky efter slaget vid Novara. Den 8 December var hundrade årsdagen af ordens instittelse, och den häögtidlighölls med ovanlig pomp och ståt. Utom riddarne hade infunnit sig deputerade från. alla ryska regementen, som på sina fanor, trumpeter o. s. v. buro det så kallade Georgsmärket som utmärkelsetecken. Från utlandet hade, utom prins Alexander af Hessen och prinsarne af Oldenburg och Mecklenburg äfven infunnit sig prins Albrecht af Preussen, konung Wilhelms yngre bror, hvilken under kriget i Kaukasus erhållit Georgskorset. Efter en högtidlig gudstjenst, höll kejsaren välkomstoch minnestalet till ordensriddarne. Talet saknar all politisk betydelse och der förekommer ingenting annat än hvad som står i samband med festens strängt militära och nationella karakter. Kejsaren uttalade der särskildt sin tacksamhet till sin bror furst Michael för det definitiva pacifierandet af Kaukasusländerna, till sin bror Constantin och general Berg för dämpandet af den polska resningen 1863 och till marinen för dess ahjeltemod vid Sinope och Sebastopol,. — Samma dag på aftonen anlände ett telegram från Berlin att konung Wilhelm till gengåtva dekorerat kejsar Alexander med orden aPour le meriteo, Preussens bögsta militära utmärkelse, Dagen derpå var framför vinterpalatset en stor parad, hvari 47 infanteriregementen, 35 sqvadroner och 92 kanoner deltogo. IT Det tal; hvarmed påfven den 8 dennes öppnade kyrkomötet i Rom, meddelas nu i utländska tidningar. Högligen glädja vi oss,, sade Pius IX, att det, hyarom vi med alla önskningar och böner anropat