Aftonbladet – 14 december 1869, sida 2

-UTRIKES. Utgången af de senaste valpröfningarnei Frankrikes lagstiftande kår har ingitvit ministåren godt mod, och ded heter nu, att kabinettet Forcade, som redan gjort sig beredt att troppa af, skall tillsvidare sitta qvar. Åtminstone: var det resultatet af en rådplägning som kejsaren i lördags höll med sina ministrar. Hvad kejsaren behöfver och vill ha är en majoritet i kammaren. Kan denna majoritet endast erhållas med vilkor att en Forcade utbyttes mot en Ollivier, så är han färdig att när som helst låta den senare intaga den plats han så länge eftersträfvat; men skulle det visa sig att majoriteten kan fås utan uppoffriog af inrikesministern, som är en horom synnerligt välbehaglig person, är det naturligtvis så mycket bättre. Det är denna möjlighet kejsaren och hans ministrar nu tro sig ha skymtat i de. segrar för öfrigt af mycket tvetydig art, som de officiella kandidaturerna vunnit vid de senaste valpröfningarne, gencm stadfästandet af Du Mirals, Justin Durands och nu senast af Dreolles val Detta senaste utmärkte sig ej mindre än de båda andra genom det öppna, oförsynta sätt, hvarpå myndigheterna 1 Girondedepartementet togo parti för regeringskandidaten. Prefekten utfärdade dagen före valet ett cirkulär till märerna, hvari han uppmanar dem att, med anledning af det: förmenta osäkerhetstillstånd, hvari departementet skulle befinna sig, vidtaga extraordinära åtgärder, röstsedlar med den officiella kandidatens namn skulle skickas i massor genom posten omkring till valmännen i omslag med prefektens sigill, åtskilliga andra mer eller mindre oskyldiga manövrer att. förtiga. Allt detta framhölls af Jules Ferry i ett lika bindande som vältaligt föredrag, som han slöt med en upp maning till. inrikesministern att lemna sin halft majestätiskå, halft resignerade tystnad och låta kammaren veta hvad han tänkte om dessa sina underordnades åtgöranden. Till allmän förvåning efterkom .hr Forcade uppmaningen, dock ej så mycket för att förklara sin prefekts åtgärder, dem han endast i korthet berörde som icke mer för att få tillfälle att gg ett splitter nytt liberalt program, Sedan han tagit sina prefekters försvar och yttrat att deras åtgöranden, enligt de af honom lemnade instruktionerna, ginge ut på, ej att utöfva en obehörig tryckning på valen, utan endast att egga valmännens nit, samt i förbigående hållit ett loftal öfver den ordningsälskande och laglydiga landtbefolkningen, i jemförelse med städernas. oroliga befolkning, adessa städer, hvarifrån alla anfall på samhällets grundvalar utgått, öfvergick han till sitt egentliga ämne. Det framstående draget i 1869 års val är fri heten, friheten, hvilken vi vilja lika väl som I och som vi skola ög med eller utan er. (Lifliga bifallsrop.) Ahl! vi veta det: hon löper faror, men vi göra oss ej en öfverdrifven föreställning om dem, vi äro bland dem, som ha beslutsamhet och tillförsigt. (Nytt och lifligt bifall.) Kejsardömet är dödt! ha vi nu i ett år hört upprepas af personer, som ej våga anfalla det.. Vi veta hvad dessa fanfaronader äro värda, vi blicka dem i ansigtet och vi göra dem vanmäktiga. Se der orsaken hvarför vi tilltro oss kunna grunda friheten, det vill säga lyckas, der alla styrelser misslyckats. Mig veterligt bar aldrig någon styrelse i Europa, den nd ej ens undantagen, visat sig så fast och så lugn inför så våldsamma och så vansinniga anfall. (Lifliga bifallsrop. — Sorl bland venstern.) I han kallat mig upp på tribunen, jag är här och i tänker förklara mig fullständigt. (Mycket bra! Mycket bra!) Jag har sagt skälen till min rsarprahots jag skall nu säga skälen till min tillörsigt. i en är en af dem, som skänkt sitt bifall åt reformerna och som vilja deråt egna sitt lif. Jag tror och man tror på annat. håll, att det fins någonting herrligare än den personliga makten: det är den lysande äran att i detta land få grunda friheten. Åran att utföra detta stora värf bar lockat alla styrelser, men de ha alla, den ena efter den-andra, misslyckats genom emöten. Restaurationen misslyckades deri, oaktadt Rayer Collards snille, Lain6s och Martignacs vältalighet. Juliregeringen misslyckades trots brr Thiers och! Guizots vältalighet, trots Casimir Periers fasthet. Den republikanska styrelsen har misslyckats, trots de stora karakterer hon räknade i sina leder och som jag högaktar. (Mycket bra! Mycket bra!) Vi tillägga oss en förtjenst, och det är att vara lyckligare, skickligare och beslutsammare. ANya bifallsrop.) Vi ha aderton års tillvaro. Denna förflutna tid dömen I strängt, vi deremot helsa henne med aktning, ty hon har gifvit landet trygghet och välstånd. Men vi tänka utveckla oss, gå framåt och utur of rihete; iggande met. I Lulade biallsrop.) gon