Aftonbladet – 20 november 1869, sida 3

i NORGE. Med anledning af att Kristianssand nämnt såsom en af de orter, hvilka skulle beröra jaf den tillämnade ångbåtsförbindelsen met I Frankrike, nämner Kristianssands Stiftsavis att de från Frankrike till Norge intörda va j rors värde år 1867 utgjorde 809,000 specier och värdet af utförseln från Norge till Frankrike samma år 2,179,000especier. I först nämnda summa ingår ej värdebeloppet fö de franska varor, som införts från Holland England, Hamburg 0. s. v. Man ser sålunda, att handelstörbindelsen med Frankrike jej är obetydlig, men den skulle säkerliger vara större, om ej transporten vore så långsam och dyr, Tidningen, som förordar det (å bane varande företaget, anmärker att Kristianssand bör begagna sig af sitt förträffiga läge, såsom en ort, hvilken anlöpes af förbipasserande fartyg; den lätta ångbåtsbindelsen med alla inrikes orter gör varuförsändning öfver Kristianssand beqvämare, än öfver någon annan hamn i landet. Sålunda skickas nu ofta fiskvaror m. m. norrifrån till Kristianssand, der de omalastas i fartyg som gå till utlandet. Såsom en plats, der ångbåtar förse sig med kol, har Kristianssand redan gjort ett betydligt framsteg; så infördes dit 1867 öfver 100,000 tunnor stenkol. Åstadkommer man nu, att äfven andra skeppstörnödenheter der kunna fås lika billigt som annorstädes, skulle de många fartyg, som blott för motvind och storm anlöpa denna plats och kringliggande uthamnar, begagna sig deraf. Om stenkolsborroingarna på Andöen äro berättelserna tillfredsställande, Särskildt skall frodukten vara förträfflig till gaskol En hamnanläggnving anses blifva nödvändig, derest säker och billig export skall kunna ega rum, och en sådan anläggning torde kräfva en kostnad af mer än 50,000 specier. kn komite skall på försommaren samlas I Vardö, för att granska och utlåta sig om de föreliggande förslagen till hamnbyggnad lerstädes. Nya teaterbyggnaden i Drammen, som påbörjades i Juni, är nu under tak, och påIrifves inredningen med all kraft. Maskineriet ir konstiueradt af hr Svensson från Stockholm; dekorationsmålaren Miller i Stockholm ir sysselsatt med dekoratiocerns. Derigenom utt man strax efter byggnedskapitalets inamlande började arbetet, vann man den tora fördelen, att man haft arkitekten Langlet illhands under byggnadens uppförande, hvargenom de många svåra detaljerna kunnat sskt afgöras. t BENETTON CN ETISKA