Aftonbladet – 16 november 1869, sida 3

Ett besök på kongl. skeppsvarfvet i Öarlskrona. Man läser i Blekings-Posten följande skildriog af Carlskronas skeppsvarfs nuvarande tillstånd och de i senars tider der verkstälda anläggningar: Nar man i våra dagar beser Carlskrona örlogsvarf, påminner man sig gerna den tid, då svenska flottan stod på höjden af sin makt, och man tänker sig en jemförelse emellat etablissementet då och nu. Hväd sjelfva de storartade anläggningatrne beträffa, så bafva de ingenting förlorat utan tvärtom blifvit tillökade och förbättrade. Under Chapmans tid utgjordes nya dockebyggnaden af svajningsrummet och tre skeppsdockor, hvaremot nu fem skeppsdockor öro färdiga och den ena af dem, som då funnos, betydligt förlängd. Då var varfvet inhägnadt medelst ett skröpligt brädplank, nu är det afstängdt genom en hög och bastant mur. 1 stället för väderqvarn och andra inrättningar, som långsamt tömde vattnet ur de stora bassinerna, har man nu ångmaskin. Men de stora praktfulla linieskeppen, Chapmans berömda mästerverk, som fordom fylde dockor och stapelbäddar, hvar hafva de tagit vägen? De flesta hafva härjats af tidens frätande tand och öfver de öfriga har nutidens krigskonst uttalat dödsdomen. I nya dockan n:r 1 står för närvarande ett af de Chapmanska storverken, det forna linieskeppet Gustaf den Store, hvilket vid den bekanta skeppshandeln omdöptes till Försigtigheten. Vore krig i fråga, fick det skeppet säkert göra skäl för sitt namn och försigtigt undvika striden. Dockorna n:r 2 och n:r 3 innehålla hvar sin af monitorerna och i svajningsrummet står den tredje, snillrika prof af vår store landsman John Ericssons diktatoriska makt att föreskrifva nationerna nya lagar för striden till sjös. Dockan n:r 4 inrymmer några fragmenter af det under slopning varande skeppet Gustaf den Store, hvilket nybyggdes för att ersätta det genom namnförändringen försvunna. I dockan n:r 5 bygges den nya ångkorvetten Balder, af trä med starka jernförbindningar. Sjelfva skrofvet är i det närmaste fullbordadt, alla däcksbalkar inlagda och arbetet i öfrigt så framskridet, att fartyget utan svårighet blir färdigt innan nästa höst. Det utmärker sig för den soliditet och det omsorgsfulla arbetssätt, man är van att finna å fartyg, som utgå från detta örlogsvarf. I nya dockans svajningsrum ligga två hälfter af ett större fartygs botten, synbarligen genom någon våldsam kraft skilda från hvarandra. Det är spillrorna af linieskeppet Dristigheten, som i somras söndersprängdes af den nya tidens undervattensminor. Det var detta skepp som den 3 Juli 1790, under befål af den tappre, dåvarande öfverstelöjtnanten, sedermera amiralen Puke, gick i spetsen för svenska flottan, då den genombröt den öfverlägsna ryska flotta, af hvilken den blifvit instängd i Wiborgska viken. Genombrytningen var en af de dristigaste, men också en af de blodigaste bragder svenska sjökrigshistorien omtalar. Dristigheten mottog första kulregnet från de ryska skepp, mellan hvilka genombrytningen skedde, och hvilka lågo så nära hvarandra, att man knappt kunde segla emellan dem. Hade den djerfva manövern misslyckats, hade Dristigbeten blifvit skjuten i sank eller dragit sig tillbaka eller hade den undervattensmina, som sjutionio år senare bräckte kölen, då funnits till och legat i dess väg, skulle troligen hela svenska flottan, på hvilken konung Gustaf III och hertig Carl voro ombord, fallit i fiendens händer, och hvem vet om ej Sverge då blifvit en rysk provins? Begifver man sig ifrån nya dockorna till gamla varfvet, så finner man öfverallt en stor förändring mot fordom. De flesta verkstäder äro ombygda, en del nybygda. Hvad som fordom ansågs sinnrikt och konstmessigt kallas nu antediluvianskt. Det af Lidströmer inrättade gamla sliphuset, i hvilket tvenne oxar drogo omkring ett stort hjul, som satte de slipstenar i rörelse, på hvilka timmermännen hvässade sina yxor, och hvilket förskaffade sin uppfinnare mycket beröm, har försvunnit och en ingmaskin drifver nu i ett nybygt hus ej allenast slipstenar, utan äfven färgqvarnar och sågar m.m. Nya hammarsmedjan med sin kraftiga ånghammare och sina af ångmaskin drifoa svarfstolar, borrmaskin m. m. är så olik de inrättningar som fordom begagnades, och hvilka egentligen ej vore några andra, än sådana hvarje bysmed eger, som nuti lens krigsfartyg äro olika dem, hvilka numera tillhöra svenska flottans minnen. Utanför den berykjade ankarsmedjan bygges nu en liten ångbåt af ern af särdeles vacker konstruktion, omkring sextio fot lång och tolf fot bred samt beräknad för maskin af tolf hästars kraft. Så väl fartyget som less maskineri förfärdigas i varfvets smedjor, till bevis att ehuru Carlskrona varf-hittills endast varit beräknadt för träfartygs byggande, Kunna dock med de inrättningar som nu finnas mindre jerningfarcyg ganska väl byggas här. Ingen svårighet förefinnes att på varfvet bygga de nya Ericssonska skärgärdsfartygen och med någon utvidgning af verkstäderna, skulle äfven de största monitorerna kunna förfärdigas i Carlskrona ). ) Det är ganska troligt att mången i Carlskrona åtrår en sådan utvidgning at dervarande etablissementer, att stora pansarfartyg der skulle kunna bygpus; men det ar att hvppas och förs