Aftonbladet – 16 november 1869, sida 3

språket utgifven lärobok i bränvinsbränning, att han under den tid han var föreståndare för nämnde bränneriskola vann erfarenhet omy latt man här i landet i de flesta förhållanden, lsom beröra bränvinsbränningen, står långt efter sin tid, och om de vid skolan antag: a eleverna fäller han följande omdöme: Af ofvannämnde elever hade mer än hälften i åra— tal praktiserat såsom brännmästare. För att icke döma någon orättvist, underrättade jag mig om hvarje elevs kännedom i bränneriväsendet vid hans ankomst till skolan och fann dervid som oftast en så djup okunnighet i de enklaste saker, att jag icke begriper, huru dessa personer kunnat användas såsom brännmästare., . . För att praktiskt lägga i dagen den låga ståndpunkt, på hvilken vär brännerihandtering befinner sig, anstäldes under förenämnde ti olika bränmästare vid Backa bränneri. Så engagerades först under hösten 1868 trån den 1 Oktober till den 1 December en svensk brännmästare A., hvilken under 25 år förestått brännerier i olika delar af landet och öfver denna verksamhet erhållit goda vitsord, hvarefter från början af December 1868 till I Maj 1869 antogs en tysk bränneritekxviker hr S. Om de olika resultat brännin gen under deras ledning lemnade, har hr C. G. Zetterlund, som erhöll uppdrag af chefen för civildepartementets bränvinskontrollbyrå, hr B. O. Nycander, att för erhållande af visshet om de olika vid sagde bränneri anställda brännmästarnes förmåga, jemte kunskap om beskaffenheten af der använda råämnen, tilllika med drankens fodervärde, på platsen verkställa alla de undersökningar och kontroller, som för dessa frågors utredande erfordrades, afgifvit en berättelse, hvilken finnes intagen i Tidskrift för Landtbrukare, utgifven af professor C. G. Bergstrand. Sagde berättelse innehåller många lärorika saker för bränvinsbrännaren, hvilka vi förbigå, endast omnämnande det resultat, hvartill hr Zetterlund kom med hänseende till de olika bränmästarnes förmåga. Derom yttras: k vAngående spritarbytet af en centner stärelse erhöll hr A. 14,50 k:rl; rå oe via 50 CM hr8. 16,26 a 50 6 vid 50 Cels. Att denna skilnad var ganska betydlig till fördel för hr S. skall jag visa: Under hela bränningen var inmältadt: 4539 centner stärkelse, om hr S. förädlat dessa, så hade erhällitg............ssse0s00 0000 13004,0 kil: Om deremot hr A. mängd, så hade erhållits .. 65,815,15 Således en skilnad af som gör å 1:50 pr kanna 11,982 rdr 75 öre samt i förlust för tillverkaren, och i skatt å 70 öre pr kanna 5591 rdr 95 öre, således en förlust för staten, ty det är klart att för den sprit, som på ett eller annat sätt går förlorad, erhåller ej staten någon afgift. Vi hafva här ofvan visat, att bränneribandteringen hos oss befinner sig långt efter sin tid. Att söka upphjelpa densamma och höja den till jemnbredd med denna industris ståndpunkt i utlandet ingår i sprit-exportaktiebolagets ändamål. Bolaget fortsätter den af hr L. O. Smith påbörjade verksamhet att sprida kunskap i bränneriväsendet samt lemna tillfälle till teoretisk och praktisk undervisning deri. I sådan afsigt ordnas af bolaget ett mönsterbränneri med tillämpning af de nyaste uppfinningar, och der bränningen kommer att bedrifvas efter vetenskapens reglor samt undervisning meddelas åt de personer, som derom anmäla sig hos bolaget. kn af Tysklands utmärktare bränneritekviker, fil. d:r Wilh. Schultze, har blifvit engagerad för att leda undervisningen. Men jemte denna allmännyttiga verksamhet ingår det i bolagets ändamäl, såsom af dess benämning antydes, att söka åvägabringa utförsel af sprit. Öm denna del af bolagets verksamhet blifva vi måhända i tillfälle att i en annan uppsats lemna några upplysningar.