Aftonbladet – 15 november 1869, sida 3

m mycket för långt norr ut. De ligga 400 mil o va om sjön Victoria Nyanzas sydligas ol I del. Livingstone har i grannskapet af Zambe och söder om sjön Tanganyika upptäckt g trakt, som ligger 3000 till 6000 fet öfv Tr) hafsytan och upptager en yta af 350 qvc dratmil. Trakten är i allmänhet skogbevi med bördig jordmån och genomskuren af q r, mängd vattendrag. Temperaturen är sv för Afrikas klimat. Den bebos af Basang t stammen, som har lindrigt färgad hud, i vänligt sinnad mot främlingar och idkar bq k skapsskötsel. ; el I Zambezifloden vistas på denna trakt e I stor mängd flodhästar; när Livingstone fär I dades på floden, styrde han alltid kosan I det håll, der han säg dem, emedan han kund , vara viss på, att floden der var minst ått 3 fot djup. Den högländta trakten är delad distrikterna Lobisa, Ubengu, Itawa, Loperre Kobuire, Marungo, Lunda eller Londa oc Rua. Invånarne betecknas med begynnelse I bokstäfverna Ba, i stället för Lo eller U I hvilket betyder laud. Araberna begagn: det lenare ljudet Wai stället för infödingar nes Ba. I På detta höglands norra sluttning upp Ttäckte jag den 2 April 1867 sjön Liemba — skrifver Livingstone. Den ligger i en dal J sänkning, hvarifrån ett vattentall störtar ne på 2000 fots djup. Belägenheten är förtju sande, ty sidosluttningarne, bergstopparne oci dalens bakgrund äro skogbeklädda och betäckta af allehanda växter. Elefanter, buffeloxar och antiloper ha betesmarker på höjdsluttningarna, Flodhästar, krokodiler och fisk hvimla i vattendragen. Som skjutgeväret är okändt i dessa nejder, ströfva elefanterna i trygghet omkring här, så framt de icke råka falla i öfvertäckta gropar. Det ät ett så fullkomligt paradis, som Xenofon nå gonsin kunnat önska sig. På två bergiga öar bo menaniskor, som odla jorden, uppföda getter och idka fiske. Byarne på sjöns stränder äro anlagda i skygd af palmträd af samma slag som på Afrikas vestra kust. Fyra stora vattendrag utfalla i sjön Liemba. Bäckar af 12 till 15 fots bredd störta utför höjderna och bilda praktfulla vattenfall, hvilka mina öljeslagare icke nog kunde beundra. Sjön är icke synnerligen stor. Den är I8 till 20 mil bred och 35 till 40 lång. Den sträcker ig från nordnordvest och sammandrager sig, såsom man berättar, till en 2 mil bred flod, hvilken flyter mot Tanganyi Jag skulle ha tagit honom för en gren af denna sistnämnda sjö, om jag ic t, art dess yta ligger 2800 fot högre . Speke angaf år 1844 dess höjd ö afvet till endast 1800 fot. Jag försökte följa den del de dar en flod, men förhindrades derifråa genom ett krig, som utbrutit mellan Itawa-chefen och elfenbensuppköpare från 7 Jag bestämde mig för att resa 150 mil söder ut och derefter åt vester till dess jag kom förbi den krigförande trakten samt för att undersöka den vestra na af Tanganyika. Men efter 80 mils färd mötte jag en skara araber, för hvilka jag uppvisade ett bref från sultanen af Zanzibar, hvilket guvern i Bonibay, för Bartle Fröre välvilligt förskaftat miz. Der försågs jag med ror och kläder. Dessa goda menniskor visade mig den största välvilja och en liflig omsorg för min säkerhet och framgång. Som fred under tiden blifvit afsluten, besökte jag Nisama, chefen i Itawa, och tagande afsked af araberna, styrde jag kosan mot sjön Moero, hvilken jag uppnädde den 8 Sept. 1867. I sin norra da är sjön Moero 20 å 30 mil bred; den dra delen är minst 60 mil bred och 50 mil ång. På ömse sidor omgifves den af skogädda berg. Då vi kommit på östra sidan om denna sjö, gjorde vi ett besök hos cheen Cazembe, hvars företrädare tre särskilda svänger ha erhållit hjelp af pårtugiserna. Haus utvudstad är b å stra stranlen af den lilla sjön Mofwe, som är ungefär re mil bred och fyra mil lång. Den står cke i någon förbindelse hvarken med Lapula ller Moero. Jag stannade 40 dagar hos Jazembe och skulle derifrån hj komma till sjön Bangweolo, hvilken in de båda förra. Men regntiden inträffade, ch man sade oss, att luften vid denna sjö jar osund. Jag begaf mig i väg mot norr ut Ujije tilll der jag har varuförråd och wvarest, såsom jag hoppas, bref vänta mig. ly jag har icke fått någon underrättelse rån den öfriga verlden på mer än två år. Men då jag hunnit trettio dagsresor från Panganyika, hejdades jag ånyo af öfversvämingar. In skara infödingar sällade sig der ill oss och beskref landet såsom helt och vållet öfversvämmadt och med endast några å vadställen, hvilka äro svåra att uppsöka. Jetta förhållande skulle fortfara ända till Maj eller Juni. Snart blef jag så utledsen jä min nödtvungna overksamhet, att jag egaf mig i väg för att återvända till Caembe. Livingstone beskrifver -omständligt de 1o-. ala egenheterna vid denna öfversvämning, ! om motsvarar Nilens, samt äfven de svåigheter, han baft att utstå på vägen. Trötta å hindren och den långa färden, lemnade onom alla hans följeslagare utom en. Han : nötte ett sällskap araber, och som han för : tt göra resan lättare, hade lemnat efter sig i n stor del af sitt bagage, skattade han sig l ycklig att af dessa män erhålla ett pap-? ersblad, hvarpå han skrifvit detta bref. ; t lan berättar derefter, att han tagit för apa att skicka sina iakttagelser till obseratoriet på Goda-hoppsudden, der astrononen sir Thomas Maclean tillika med sitt bi-S Y Alla da fänalarmman da av