Aftonbladet – 12 november 1869, sida 2

ets ledstänger, hvarpå fästes svenska flaggan öf-: verst och en stor nammnstandert inunder. Signalstången surrades fast vid fartygets pumpar. Man väntade hela denna dag förgäfves att erhållå nå-j zon pel. Fartyget började att öppna sig å styr-j: bords sida. Allesammans ombord voro genomvåta :! och förfrusna, och det var till och med svårt att ens erhålla en bit bröd. j Den 31 Oktober var vinden SV. med fullstorm. ! Sjön bröt nu med största våldsamhet rätt öfver : rraket, som började gå i stycken. Ännu voro alla vid lif, ehuru döden nalkades med hotande steg. li ingen hjelp syntes ännu till. ; Den 1 November dagades under ett rysligt vä-li ler med sydvestlig storm. Fartyget kantrade nu l: rätt öfver på styrbords sida, hvarigenom spanmåen började rinna ut. Kaptenen och besättningen ! väntade nu ej annat, än att äfven de i sin tur, selan fartyget krossats, skulle krossas emot den hårda : klippan. Klockan 12 på dagen utkommo till dem I en båt — man hade genom storm och oväder rott den långa vägen af 4, mil från Rödlöga skär gård, den närmast bebodda — kronolotsen Jan Erik Ingman från Kudoxa med sin hustru och hemmansegaren Magnus Westerman med drängen Anders Gustaf Jansson, hvilka nu med stor svårighet och lifsfara nalkades olycksstället. Dessa personer voro alla hemma i Blidö socken samt Kudoxa och Svartlöga byar. De hade på det ofantliga afståndet från ett högre berg sett nödsignalerna från vraket, men ej kunnat komma ut för det rasande ovädret.7 De kunde nu ej nalkas tätt intill vraket med sin båt, utan förde en lina med sig som de kastade i land på den lilla låga klippan, der de skeppsbrutne med förfrusna lemmar tillbragt trenne dugn. Hvar och en af de 6 personer, som utgjorde fartygets besättning, fastgjorde nw linan omkring lifvet på sig och störtade sig derpå i :bränningarne, hvarefter de en efter annan blefvo halade till båten och der upptagne, Då kaptenen, med linan om lifvet, störtade sig i sjön, hoppade hans hund efter honom, men vräktes af de våldsamma brottsjöarne åter tillbaka till klippan, der han kraflade sig upp. Den sista mannen å klippan fastgjorde hunden i linan på samma gång han fäste den om sig sjelf. Deskeppsbrutne fördes derefter i land på Svenska Högarne, der de fingo komma in i lotsstugan och uppvärma sina stelnade lemmar samt ömsa torra kläder af lotsarnes egna klädesplagg. De å denna plats stationerade kronolotsar, der högst sällan några fartyg anlöpa, hade få dagar förut begifvit sig in till Rödlöga för att derifrån till sig utföra proviant. Först den 6 dennes kunde de skeppsbrutne komma derifrån och sedan fortskaffa sig vidare bit till Stockholm för att begifva sig till hemorten. Fartyget tillhörde hefälbafvaren och var oassureradt. Kapten Berggren har under djup rörelse för oss omtalat ofvanstående raska och menniskovänliga handling, utan hvilken både han, som är en äldre man, med hustru och många barn, och alla öfriga af besättningen gått en säker död till mötes. Men han tilllägger äfven, alt om det varit fyr på Svenska Högarne — ett önskningsmål, som de sjöfarande i många år hyst, hade ej skeppsbrottet inträffat. I sammanhang härmed få vi också nämna, att kapten R. Ulier, som är befälhafvare å lotsverkets ångfartyg Frey, jemte besättningen å detta ångfartyg den 7 dennes voro i tillfälle att under nära liknande omständigheter, som ofvan är nämdt, utföra en vacker räddning af menniskolif, hvarvid förloppet är följande: Ofvannämde dag på förmiddagen under svår sydvestlig storm observerades från lotsutkiken vid Warberg en nödflagg, som vajade från den lilla klippan Klåback bland dervarande yttre skär. Kapten Ulner, som för tillfället låg med Frey i Warberg, lät genast elda upp och utgick till klippan, i lä om hvilken han anlände klockan 12 middagen. Freys besättning jemte kronolotsen Holmström från Warberg, hvilken senare och matrosen Wetterstrand från Frey gåfvo prof på ovanligt dödsförakt, begåfvo sig i ångfartygets lilla båt ut att rädda de skeppsbrutne å klippan. Dessa voro tre man och kaptenen från förolyckade holländska koffen Broedertrouw, hemma i Veendam. De nödstälde räddades på så sätt, att en lodlina kastades från båten till klippan, hvarefter de en och en i sender halades till båten. Å klip-. pan hade de måst vistas i tolf timmars tid, derunder utsatte för vindens och vågornas hela raseri. Kaptenen å koffen ligger svårt sjuk, emedan han af sjön blifvit våldsamt kastad mot den ey sklippa, hvarpå de skeppsbrutne sökte sin rä g. — Strandningar. Enligt bref från Wisby af den 7 dennes har skonerten Minerva, förd af kapten Löfgren, under resa från Borgholm till Gefle med last af korn och potates strandat vid Hall på Gotland. Fartyget lär blifva vrak. Slupen Edla, hemma i Stockholm och förd af skepparen Rundqvist, har, under resa härifrån till Ljusne, med last af spanmål, den 4 dennes strandat utanför Skutskär vid Dalelfvens utlopp och blifvit vrak. Af lasten lär föga eller intet kunna bergas. Besättningen är räddad. , I Cimbrishamnsbladet berättas: En engelsk brigg Lark, kapten Bredburly, strandade i måndags afton klockan 11, straxt utom vår hamn å grundet Nedjan, kommande från Kronstadt med last af hvete, destinerad till Nordsjön. Fartyget vrak, besättningen räddad. Bergningen af last och inventarier är redan börjad. Natten till tisdagen kl. 12 strandade nära Engelholms hamn skonerten Hjalmar, kapten Medelus, från Kalmar, destimerad till Hamburg med hafre. -Beklagligtvis drunknade dervid kaptenen och 4 man. Styrmannen räddad. Från Warberg skrifves: En strandning timade den 7 dennes på morgonen, i det ryska briggen Da Capo, kapten Jacob Dässing, på resa från Dänkerque till Riga, i barlast, strandade !, mil norr om Morups fyr. Besättningen, bestående af 9 man samt kapten, bergades, men briggen är vrak. — Uppgift rörande sjuklighetem i hufvwdstaden under veckan från och med söndagen den 31 Okt. till och med lördagen den 6 Nov. 1869: Sjukligheten icke betydlig. 1:o Inom enskild praktik anmälda sjukdomar: Mest gängse i ande ordning: katarrer, halsinflammationer, diarr6er, skarlakansfebrar, frossor, enkla gastriska febrar, reumatismer och lunginflammationer. Spridda fall: kikhosta, nervfeber, difteri, vattkoppor, messling, ögoninflammation, maginflammation, gulsot njurinflammation, ros och nässelfeber. 2:0 Å hufvudstadens sjukvårdsanstalter : Serafimerordens-lasarettet: sjukantalet den 6 Nov. 233, hvaraf 132 på afdelningen för invärtes sjuka; inkomna under veckan: nervfebrar, fall af reumatism och ros. — Allmänna garnisonssjukhuset: sjukantalet samma