Aftonbladet – 10 november 1869, sida 2

skull måste baronen tvingas att låta spådomen gå i fullbordan och tillåta kärleken öppna sitt fängelses portar. Många voro de behagfulla attituder, de ömma verser, hon inlärde; otaliga voro hennes suckar; sömnlösa, tårfolla och oroliga hennes nätter och dagar. Och dock, huru fast hon än beslöt att nu till praktisk nytta använda de lärdomar hon ivhemtat bland drottniogens sqvadron, så felades henne alltid mod och kraft dertill, då hon återsåg honom, som hon önskade tjusa. Hans Jugna tillbakadragenhet och enkelhet förvirrade henne alltid, och hvarje försök att behaga, som han ej kunde missförstå, behandlades af honom alltid som ett tillfälligt, ofrivilligt misstag, som om hvarje annat antagande skulle varit nedsättande för henne. Men ändå föreföll det henne stundom som om hans sjelfbeherrskning fordrade ansträngniog, som om den härrört mindre af misstag än af föresats. Hennes broder hade halft föraktligt medgifvit att så länge man kunde frukta giftermålet med hertigen af Quinet, var till och med nödvändigt att Berenger var i lifvet, Han ville icke komma till Nid-de-Merle, och ej heller önskade de honom dit, ty de visste att han knappast skulle kunna afhållas från att bära våldsam hand på sin rival. Men kriget utbröt åter om sommaren 1575 och han förenade sig med den afdelning at Guisernas arme, som svärmade omkring i trakten af Loire, för att bevaka bugenotterna i norra Frankrike. Chevaliern gjorde åtskilliga resor för att sammanträffa med sin son, och för att uppehålla det nätverk af spioneri, som han utbredt öfver de Quinetska provinserna. Fångarne voro, söm vanligt, okunniga om föremålet för dessa resor, men under hans frånvaro fingo de aldrig lemna sitt torn, vch deras enformiga lefnadssätt