Aftonbladet – 25 oktober 1869, sida 3

Article Image
LITTERATUR TIDNING e Innehåll: v. Fersens historiska skrifter, tredje delen. Svensk litteraturtidskrift. — Bött ig ers samlade skrif ter. — Böcker för hemmet. — P. HansensNordi ske Digtere. — Kolb, menniskoslägtets kulturhisto ria. — Litteratur och konstnotiser. e j — r i Grefoe F. A. v. Fersens historiska skrifter, utg of BR. M. Klinckowström. Tredje delen (Stockholm, Norstedt, 1869). Förevarande del, som utmärkes af ettstigands lintresse i Fersens innehållsrika memoirer, beskrifver tiden från Gustaf III:s födelse 174t intill 1778 års riksdag. Man finner häraj jalltmer den fullkomligt oriktiga föreställning , jmången gjort sig om Fersen i följd af Gu jstafs anklagelser 1789, och att Fersen, långt Jifrån att vara någon ensidig beundrare af fiiI hetstiden och afgjord motståndare till kungaI huset, tvärtom såväl till Gustaf som till föräldrarnes hof intog en, om än sjelfständig, dock ingalunda fiendtlig, utan tvärtom ofta ganska förtrolig ställning, samt att han i allo I hyllade en moderat konservativ och medlande politik, så snart ej hans patriotism tvang hoInom till en annan hållning. Redan 1751 voro han och hans vänner benägna för en ökad kungamakt och blott kungens svaga eftergifvenhet för drottningens äfventyrliga planer afskräckte dem derifrån. Mot frihetstidens slut stegrades denna benägenhet till jemkning i författningen alltmer, i synnerhet hos Hattarnes, men äfven hos flere af Mössornas chefer, och ingenting kan vara falskare än att stämpla frihetstidens senare skifte som aristokratiskt. De yngre mössorna voro ett slags demokrater, som alltmer vände sig mot adeln, hvars räddare just Gustaf blef genom revolutionen. Väl lät han i sin första tryckta ed till trupperna och samtlige trogne undersåter den 19 Aug. 1771 lofva aristokratiska maktens afskaffande, men i sin försäkran två dagar derefter till ständerna, som bäst visste hur bärmed förhöll sig, uteslöt ban just dessa ord, sedan slaget redan var vunnet och frasen obehöflig. Detta ord aristokrati, säger Fersen, sehuru utan all mening med afseende å Sverges dåvarande konstitution, som var demokratisk till sin princip och hade urartat till pöbelvälde och anarki, blef af en stor bjelp; ljudlig och hård i uttalet, hade folket gjort sig derom en underlig föreställning och ropade åt aristokraterna som åt varulfvar,. Också blef det demokratiska mössrådet afsatt och fängsladt samt ersatt af vida mer aristokratiska efterträdare, bland hvilka var Fersen sjelf. Revolutionen var i sjelfva verket en koalition af konungamakten och aristokratien mot de demokratiska mössorna. Lovisa Ulrika skref till Fredrik II i Preussen, att mössorna uppgjort en finanstablå, i spetsen för hvilken stod kostnaderna för hofvet. Man sade, att statsverket kunde lindras med denna summa och attigrunden voro konungarne tillingen nytta. Man ville tydligen göra Sverge till en simpel republik. Ända till 14 år njöt Gustaf ingen annan föda än buljong, blanguette, cröme och zrönsaker; mera födande ämnen förbjödos vid -modrens onåd, liksom kroppsrörelser. Minsta transspiration oroade henne. Deraf en maladresse i allt hans uppträdande. Deremot fick han vaka till kl. 3 på morgonen och deröfver hos modern. Jagande efter röelser, trodde hon sig ha funnit dem i dessa vakor, och hennes stora intresse för politiken och trakasserier förarledde henne att ofta efter. supen stående hålla långa samtal flera timmar i Gustafs närvaro, hvilken derigenom bortsof morgonstunden, så dyrbar för studier och affärer. Hon ansåg sömn göra barn ., tröga och dumma och att de blott vakande kunde bli qvicka. Prinsen fick blott studera ; historia och litet geometri. Filosofi, moral och alla språk utom franskan bannlystes. Han läste aldrig en bok, men läraren läste högt under hans ritnivg, lek eller bläddrande i gravyrer. Utan ovanligt minne skulle han blifvit den okunnigaste monark på sin tid. Historien närer inbillningen, men lärer ej hvad man bör göra. Informatorn Klingenstjerna skrifver: De idder, som mest ockupera bans sinne, äro grandeur, independans, faste, magnificens, representation, teatralisk pomp. Hans passioner för allt sådant äro så sterka, att sila andra konsiderationer böra i hans tanke vika för dem. Han tror ett privilegium afi sin höghet att följa alla sådana begär utan hinder; tror sig visa synnerlig nåd, då han någon gång renoncerar till egna kaprisers tullgörande. Mestadels anser han förmaninsar som ett önskligt tillfälle att visa, sin superioritö med att göra tvärtemot. Jag har aldrig sett föreställvingar något verka. Fruktan för straff uträttar något för ögonblicket. Vid godt lynne låter han stundom böner gälla som särdeles vänskapsprof för viss person och att mortifiera andra, hvilkas böner ntet gälla. Undervisning sker under oro, då alla ur skola jemföras och man skall lyda let som går fortast; hvart ögonblick måste aret fram. Herren börjar gråta, när han af slömska uppehållit sig öfver vanliga tiden. För att bilda hans brefstil öppnade Tessin n brefvexling, som drottningen lät trycka. Då hon en dag fann andra delen i pri rylla, kastade hon den på golfvet och fö less läsning. Intagen af Voltaire, förstörde won oupphörligt hvad hofpredikanten Schrö-f ler sökte inplanta. Nöjen och spektakler, voro i föräldrarnes smak. Prinsen uteblefy udrig, och han kände nästan utantill allt!s vad han hört spelas, och drottningens sam-, al, som ofta rörde sig kring skådespelet, q ipprörde hans inbillniog. — Favoritnöjet var!s leklamation. Spelade helst qvinnoroller, ut-g tyrde sig med moucher i ansigtet, anlade, läp och solfjäder och deklamerade nattetid f sin säng. S Franska hofsederna inrotade sig i ett hjerta, h om från vaggan sett omkring sig ett illa!v jassande ceremoniel. Publik diner anordna-u les der prinsen spisade ensam. Hans guver-lei ör satt på något afståvd för att hålla prinen sällskap, som då gaf cour åt publiken jsl ch främmande ministrar. Vid alla presenfi ationer kystes prinsens hand, och oupphör-s: gt berättades franske kungens audienser,N ever, stöfvelpådragning vid jagt m. m. en-st gt graverade planscher. Drottningen be-fi ömde eller klandrade ej annat än par caprice!J AA LL Ch mm hf AV AA NA

25 oktober 1869, sida 3

Thumbnail