Aftonbladet – 25 oktober 1869, sida 3

framlade Virchow a det talrikt församlade framstegspartiets,o vägnar en resolution a följande lydelse: Som 1) ordnade finanser blott kunna åstadkommas genom förminskning af omkostnaderna för förbundet, 2) denna förminskning endast är verkställbar med hänsyn till militärstaten, 3) de vidtomfattande krigsrustningarne icke äro grundade på folkens afundsjuka mot hvarandra, utan på kabinetternas hållning, så uppmanas regeringen att verka för besparing i omkostnaderna för förbundsarmen samt på diplomatisk väg för en allmän afväpning Det lär naturligt, att den obehagliga ställning, Preussiska kabinettet i denna fråga befinner sigi till representationen, är föremål för allehanda betraktelser i de tyska tidningarne. Så t. ex. skrifves från Berlin till Augsb. allg. Ztg: L våra högre embetsmannakretsar herrskar stort missnöje öfver, att grefve Bismarck i all sorglöshet (?) och maklighet Ipå Varzin njuter af landtlifvets behag, unIder det hans kolleger i preussiska ministören Å förgäfves anstränga alla sina krafter för att hålla statsskeppet flott, sedan detnu en gång stött på grund, annexionspolitikens grund. I Det är heller icke så otroligt hvad man förtäljer, nemligen att Bismarck hela vintern Jämmnar stanna qvar på sitt gods i Pommern, I Preussiska ministörep är derigenom bringadi öfvad sitt inflytelserika hufvud gör det fruktlösa an(strängningar för att beveka landtdagen til nya offer, i det den söker vinna densamma genom utkast till administrativa reformer. Såvidt man kan döma efter de liberala organernas uttalanden, är det dock mycket tvifvelaktigt om dessa lagutkast (skollagen och kretsordningen) verkligen skola mottagas m frisinnade medgifvanden. Hvad man nder mot dem är isynnerhet: regeringens fasthållande vid klass-systemet, kretsrepresentanternas ringa myndighetsområde samt de föreslagna inrättningarnes allt för stora dyrhet. Hvad det konservativa partiet angär, har detta sina egna önskningar, och det är under alla omständigheter vanskligt att skönja på hvad sätt dessa skiljaktiga mevingar skola förenas till ett mål. På förhand är det tal om att sammankalla ett möte af delegerade från alla landtdagens partier för att försöka åvägabringa en öfverenskommelse. De preussiska militärmyndigheterna i Hannover ha nyligen gjort sig skyldiga till en vandalism, som påminner om det beryktade nidingsdådet med Idstedslejonet på Flensborgs kyrkogård. Atskilliga privatpersoner hade för någon tid sedan låtit uppresa ett minnesmärke öfver de vid Langensalza år 1866 fallna hannoveranarne, och detta stack naturligtvis preussarne i ögonen. Under förevändning att den plats, hvarå monumentet var upprest, tillhörde de militära myndigheterna, lät garnisonens öfverbefällrafvare komiten för minnesvårdens upprättande veta, att han, derest denna vård icke inom 24 timmar vore borttagen, skulle låta nedtaga den och att han då icke ville ansvara för den skada, hans folk möjligen skulle åstadkomma på densamma. Oaktadt det vid närmare undersökning visade sig, att den n förevändningen var ogrundad samt öf ten i Celle nedlade förbud mot att förgripa sig på minnesvården, utförde den preussiska generalen dock sin hotelse, och monumentet ligger nu, mycket skadadt, nedvräkt på marken. Turkiska storviziren Ali pascha, seraskieren Omer pascha samt frih. Prokesch skola en 27 dennes i Rustschuk vara kejsaren af sterrike tillmötes, I Varna skall kejsaren : inskeppa sig på en af suitanens Justjakter. Strax efter kejsarens hemkomst från sin orientaliska resa kommer riksrådet att öppnas, i början af December. I trontalet tros kejsaren hufvudsakligast komma att sysselsätta sig med de inländska angelägenheterna. En korrespondent från Prag till Wientidningen Presse berättar, att grefve Beust för de bömiska landtdagsdeputerandena förklarat, att under alla omständigheter alla hans göranden och låtanden som minister skola fotas på författningseulig grund, men att författningen, med hvilken han för öfrigt ville stå eller falla, i åtskilliga riktningar behöfver fullkomnas. En katolsk kongress är för närvarande samlad i Pest, vid hvars första sammanträde allmän oro uppstod bland biskoparne och de öfriga prelaterna med anledning af en pater Martin Kutis uppträdande. Denne, en ungersk pater Hyacinthe, yttrade bland annat följande: Den katolska verklden har vaknat i följd af stora och betydelsefulla rörelser, hvilka skola förändra katolicismens roll af mensklighetens ledare, en roll, hvaraf rent ut sagdt redan en stor del förlorats genom den ödesdigra strid, som ett mäktigt parti i kyrkans namn börjat mot liberalismens och det moderna samhällets principer och hvilket parti genom sitt ovisa motstånd mot frihet, jemnlikhet och broderskap ledt in oss på de stigar, som föra till randen af en farlig atgrund. Låtom oss icke söka dölja, utan hellre öppet erkänna hvad hela veriden vet, nemligen, att den katolska verlden för närvarande är delad i två stora partier: det liberaia partiet, hvilket vill ingå en öfverenskommelse med det moderna samhället, och det ultramontana partiet, för hvilket äfven den ringaste skymt af liberalism är en fasa. Detta är, mina herrar, ett faktum, hvilket bör framhållas i denna församling, som representerar 8 millioner ungerska. katoliker, och just i detta ögonblick, börjande våra förhandlingar, böra vi besluta oss för om vi skola gå rakt fram eller åt sidan, om vi skole slå in på den ena vägen eller den andra. Het mm mm I rr Nn OS Operationerna mot insurgenterna i Dalmatien ha börjat. Trupperna ha fördrifvit lem från höjderna vid Risano in i deras sömslen bland bergen. Ett telegram i dasens blad berättar, att ett af de österrikiska fästena i deras land blifvit af dem öfrerrumpladt, hvarvid den svaga garnisonen nedhuggits. Underrättelserna från Ostindien med denly epaste posten om hungersnöden i Radspju-jg ana och andra provinser låta ännu mycket g orgligt. Dessutom ha nu en annan lands-lr,