Aftonbladet – 23 oktober 1869, sida 3

a Jouvencel, Larrieu, Le Cesne, Magnin, Orxdinaire, Pelletan, Picard, Jules Simon, Tai chard. rv; Genom denna förklaring har den demokratiska oppositionen fått, hvad hon förut sakf nade, ett bestämdt program att sluta sig omkring. En mängd obeslutsamma, som hittills Itvekat mellan venstern och justemilieu-par Itiet, skola nu förklarat sig vilja göra ett . Imed venstern, bland dem den bekante depuIteraden för Brest hr de Keratry. ) Vi omnämnde i gårdagsnumret den arbetslinställning af handelscommiser, som för närI varande pågår i Paris. Anledningen till Idesses missnöje är, att de anse sin arbetstid för drygt tilltagen, då de icke allenast få tjenstgöra i handelsbodarne till. sent på aftnarne om söcknedagarne, utan icke heller ha söndagarne fria. Deras anspråk gå ut på att befrias från söndagsarbetet och att arbetet de öfriga dagarne skall inskränkas till 12 timmar, eller från kl. 8 på morgonen till kl. 8 på aftonen, måltidstimmarne inberäknade. De franska tidningarne meddela några ytterligare detaljer, af hvilka man finner, att striken nu är nästan fullständig. Med undantag af fem försäljningsmagasiner, hvilkas egare gjort upp saken i godo med sina commiser, äro alla de öfriga utan betjeniog. I några magasiner ha till och med de unga bodbetjenter, som icke erhålla någon aflöning, men bo. hos sina husbönder,! gjort mine af att sälla sig till de äldre kamraterna.. Med dessa ynglingar ha husbönderna gjort processen kort och helt simpelt kört dem på porten, så att många af dem befinna sig utan tak öfver hufvudet. På ett möte den 18 dennes beslöto dock de äldre kamraterna att tillsvidare herbergera dem. Penningar fattas icke arbetsinställarne. En insamling, som gjordes efter mötet i Cirque de PImpåeratrice den 17 dennes, inbringade 90,000 francs. Dessutom ha de från England fått sig 15,000 francs tillsända och från Preussen 5000. Striken understödes till och med af kramhandlarne i landsorterna; dessa äro nemligen förtörnade på: sina yrkesbröder ! i Paris, derföre att de genom direkta anbud ! locka kunder från dem. Den 19 dennes skulle I deltagarne i arbetsinställningen utse en komite, som skall göra det sista försöket att förmå husbönderna att gå in på deras betjenings anspråk. Englands förre premierminister, torypartiets 4 s ! chef, lord Derby, befinner sig fortfarande i ett mycket betänkligt tillstånd. Han uppe; 4 1 : s håller sig på sitt gods Knowsley vid Liverpool, der han är omgifven af sin närmaste familj, deribland sonen, förre utrikesministern lord :Stanley. En egendomlig demonstration är tillämnad till den festlighet, som i London kommer att ega.rum med anledning af öppnandet af den nya viadukten mellan Holborn och Black-! friarsbron. Den stora massan af Londons arbetslösa fattiga ämnar denna dag bilda haie utefter hela den -väg drottningen har att passera, och för att undvika allt störande af den allmänna ordningen, skall ett antal af dem låta enrollera sig som extra konstaplar. Planen har blifvit formligen diskuterad på ett stort meeting, under bar himmel, der man äfven utsåg en komite för att vidtaga de närmare anstalterna. : I 6 j 1 f 7 Underrättelsen om Valencias fall var förlr tidig. Ett telegram från Madrid af den 18t berättar nemligen, att då general Alaminos ef: ter kapitulationen förliden lördag skulle med lr S 6 C f 1 I S 1 l sina trupper inrycka i staden, dessa mottogos med en gevärssalva. Striden tyckes, att döma efter telegrammet, ännu på måndagen ha fortgått, och regeringen hade sett sig nödsakaddc att ditsända. nya förstärkningar. Iosurgenterna skola som gisslan hålia guvernörens och en generals familjer fångna ibland sig. Striden, som föregick kapitulationen, hade börjat på lördags morgonen. Kl. 9 hade det grofva artilleriet öppnat sin eld mot staden, medan fyra stormkolonner riktade ett anfall på barrikaderna framför pörtarne San Fernando och San Trinidad. Strax derefter erbjödo sig insurgenterna att sträcka gevär, om man ville skänka dem full pardon. Generalkaptenen afslog denna begäran och striden fortsattes. Först kl. 4 eftermiddagen kunde generalkaptenen telegrafera sin seger. Insurgenterna hade skickat två af sina chefer till trupperna för att underhandla om fred. Kanonelden var mycket häftig, många hus äro sönderskjutna eller nedbrända och ett stort antal fångar tagna. Resningens chefer hade lyckats undkomma. De sprängda insurgentskarorna skola ha samlat sig i Alcoy, en fabriksstad i bergstrakten mellan Valencia och Alicante. — Resningen i Andalusien synes vara i det närmaste slut. De dervarande cheferna, de deputerade Paul och Salvoechea, ha flytt. Den senare skall till och med, om man får tro ett officielt telegram, ha stupat. I Catalonien och Aragonien skildras sakernas läge på enahanda sätt, och den härvarande chefen, deputeraden Joarizti, skall ha begifvit sig öfver på franskt område. Insurgenternai Bejar ha lidit ett nederlag mot regeringstrupperna och oroligheterna i Corufia äro qväfda. Detta är i korthet hvad de senaste posteller telegrafunderrättelserna ba att: meddela om den republikanska resningen. 4 Om man än deraf kan sluta, att den energi regeringen, och särskilt Prim, utvecklat haft 1 till följd att den största faran för ögonblicket ! är öfverstånden, visar dock den hårdnackade 1 örbittring, hvarmed insurgenterna på många !t ställen stridt och det understöd de erhållit af landtbefolkningen, att den republikanska sat ; 1 6 i l 1 L Nr ter et a ken i Spanien har djupare och starkare rötter än man varit benägen att tro. Att regeriogen ej är utan fruktan för ett nytt uppi blossande af resniogen synes deraf, att re-js genten, marskalk Serrano, nyligen i ett samtal med de deputerade trån Valencia uttalat i som sin öfvertygelse, att det vore alldeles nödvändigt att med det allra första definitivt konstituera landet, för att förekommå nya