Aftonbladet – 20 oktober 1869, sida 2

Skall Stockholm erhalia ett F I universitet? il I början af förlidet år förenade sig några personer att utarbeta en plan för upprättande af ett universitet i Stockholm. De utgingo dervid från den åsigten, att pressens arbete, under ett till två årtionden, att göra allmänheten förtrogen med och väcka hennes intresse för denna sak, numera uträttat allt, hvad deraf kunde begäras, och att det nu framför allt komme an på att visa, huru verkställigheten, när man tänker sig den mera i detalj och såsom någonting nära förestående, skulle taga sig ut i förhållande till påräkneliga tillgångar, samt att den verkligen vore möjlig äfven med jemförelsevis icke betydliga medel. Sedan antalet af dessa personer växt till omkring ett tjugutal och de hufvudsakliga bestämmelserna blifvit vidtagna, inträffade visserligen ett längre afbrott i förhandlingarna, men de upptogos åter för några månader sedan, efter att under första hälften af detta år tvenne fraktioner af den ursprungliga komiten utarbetat hvar sitt förslag på basis af de i fjor förda förbandlinarna. Då de gemensamma diskussionerna anyo började, fixerade sig närmare en visserligen från början förhandenvarande meningsskiljaktighet i vissa punkter mellan en mi-l. noritet och en majoritet af deltagarne. Dål den senare ej ville göra den utarbetade . universitetsplanen till föremål för ytterligare diskussion i den tillämnade högskoleföreningen, som deremot enligt minoritetens åsigt borde sjelf slutligt fastställa det program, hvarmed hon skulle framträda inför allmänheten, och då minoriteten sålunda saknade utväg att inför föreniogen förfäkta sina i vissa delar, som ej behöfva inverka på intresset för hufvudsaken, afvikande åsigter, har denna minoritet — bestående af hrr A. Key, H. Wieselgren, C. Lundin och A. Hedin — låtit trycka och till de personer, de tänkt sig såsom stiftande medlemmar af Universitets-Föreningen i Stockholm, utdelat sitt Förslag till upprättande af en högre bildningsanstalt i hufvudstaden. När ryktet vetat att på grund häraf omtala en ledsam och obehaglig schism mellan åtskilliga af sakens mest nitiske vänner, så tro vi oss, på grund af närmare kännedom härom, kunna försäkra att en schism i antydda mening alls icke existerar, och att det vigtiga ärendet ej af denna anledning förlorat några bland de vänner, som det tillförene egt. Det bör ock anmärkas, att den slutliga redaktionen af den i vårt lördagsblad meddelade Inbjudning i flere förutvarande skiljepunkter väsentligen närmar sig minoritetens förslag. En Högskoleförening har nu kommit till stånd, af hvilkens nit och hsn.ingskraft vi vänta de bästa resultater tör en sak, för hvilkens energiska bedrifvande hon iklädt sig ansvar. Det visar sig, enligt de uppgjorda beräkningarnva, att de förment ofantliga kostnaderna kunna inskränkas till ett belopp, som visserligen i fråga om en sådan angelägenhet ej bör verka afskräckande ens på dem, som eljest förälskat sig i den häfdvunna föreställningen om den svenska fattigdomer,,, Och när man, såsom den naturliza gången måste blifva, ej afser att först åvägabringa de medel, som det nya universitetet, tänkt i sin fulla omfattning, skulle kräfva, utan nöjer sig med en anspråkslösare början, en utveckling efterhand, der hvarje taget steg utgör utgångspunkten för ett nytt, hvarje vunnet resultat, genom det dermed växande deltagandet för institutionen, bereder tillfälle till ännu ett, så kan man säkerligen, utan att hängifva sig åt sanguiniska förhoppningar, vänta attinom en icke aflägsen framtid se Stockholms universitet öppnadt, om än till en början i ringa utsträckning. På den vägen har det fria universitetet i Bruxelles, såsom vi nyss visat, inom en ganska kort tidrymd så uppblomstrat, att dess tillvaro och lyckosamma verksamhet säkerligen numera äro lika väl betryggade, som äfven det rikast doterade statsuniversitetet. Emellertid — en icke obetydlig universitetsfond måste först och främst skapas genom enskilda ansträngningar och uppoffringar. Utan tvifvel skall detta kräfva det mest nitiska och raska arbete af sakens målsmän och alla de goda krafter, som de med sig kunna förena; men vi äro ock öfvertygade, att de ej skola hafva vädjat förgäfves till den allmänhet, som inser att denna fråga gäller ett nationalverk, och som vet hvad de många, små bidragens förening betyder säsom häfkraft för äfven de största uppgifter. När man vågat påräkna ett årligt bidrag af Stockholms kommun, förutse vi visserligen att röster skola höjas mot beviljande af det förutsatta anslaget. Men vi tro, att den kortsynta räknekonst, som för den ifrågasatta tillökningen å kommunens utgirtsbudget förbiser de betydliga, om än indirekta fördelar, äfven af rent ekonomisk art, som dermed skulle köpas, ej i detta fall skall förmå att lägga hinder i vägen för ett företag af oberäknelig vigt för hutvudstaden. Det torde väl dessutom, med god vilja, ej vara så synmriigen svårt att genom indragningar i en alltför dyr förvaltning m. m. bereda tillgångar för Fares. sö Eg so s