Aftonbladet – 19 oktober 1869, sida 2

Representation för minoriteterna. En aktad insändare har, med anledning af våra uppsatser om angifna ämne, önskat plats i vårt blad för nedanstående artikel, som afser att visa det Hareska valsättets företräde framför öfriga användningar af minoritetsval-principen. På samma gång vi gerna gå den ärade förf:s önskan till mötes, kunna Vi ej uvderlåta en reservation mot ett örd i hans artikel, det allra sista. Ins. betecknar nemligen sig sjelf såsom en, ännu år 1869, orepresenterad. Då han icke. är det i följd af gällande census-bestämmelser, lär han väl härmed vilja antyda, att hans politiska ståndpunkt ej eger och, under majoritetsval-systemet, ej har, utsigt att få några målsmän i vära kamrar. Om detta är me: ningen, så måste vi anmärka, dels att sveaska riksdagen faktiskt ej är så ensidigt sammansatt, att någon väsentlig politisk opinion der skulle vara orepresenterad, dels att minoritetsval-principens tillämpning. ej rimligen kan afse att bereda plats åt alla möjliga rent individuella meniogar, utan blott att skydda åsigter, som uppbäras af en i någon mån betydande fraktion af medborgare, mot att undertryckas af en allsvåldig majoritet. Vore det icke så, då skulle visserligen Times förlöjligande anmärkningar, under parlamentsdebatterna härom för ett ar å sedan, vara berättigade, att nemligen et nya valsystemet skulle medföra ett Babel, ett Lilliput, ett kaos af alla tänkbara hugskott. Härmed lemna vi ordet åt ins., hvilkens yttrande lyder sålunda : jentation för minoriteterna, ett nödvändigt vilkor för en sann representation, är oberoende af grunden för röstberäkningen och kan vid val af kommunalrepresentanter, såväl som vid val af nationalrepresentanter, vare sig med eller utan offentlig kandidatur, med öppen eller sluten omröstning, i olika grad på flera olika sätt åstadkommas: ; 1:o Derigenom att antalet af de på hvarje valsedel upptagna namn icke får utgöra mera än en viss del af det antal representanter, som skola utses.