Aftonbladet – 18 oktober 1869, sida 2

I kan skicka i fält, och att det gifves länder, Ililla fristaten Geneve med sina femtiotusen I dagen att förverkliga det gamla önskningsIsynes oss denna återblick på den bana af Tord i sinom tid, en maning till sakens vänner att förtröstansfullt gripa den an med; laf hvarje äfven den minsta framgång och alj j .J vittne om den fosterländska glädje, med hvil-Iken Stockholms invånare helsat beslutet om j Iskan, att komiterade så fort som möjligt I nade uppdraget. Den 12 November afgåfvo :Inyssnämnde komiterade den äskade redogöu ne Skall Stockholm erhålla ett TN universitet? T Flerehanda skäl, såväl politiska som eko-s. nomiska, ha samverkat under de senare åren to att hos vårt folk alstra modlöshet och hämma m företagsamheten. Detta underskattande af egna öf krafter, som mer än en gång förlamat vackra oc fosterländska företag, är en fiende i vårt eget lig läger, som ännu mer än resursernas svaghet hv ställer sig hindrande i vägen för nationens D raska utveckling till upplysning, välstånd och Im makt. Redan derför skulle vi med glädje vi helsa det initiativ, som våra läsare känna, !M till ett betydelsefullt nationelt önskningsmåls fr förverkligande — upprättandet af ett univerär sitet i hufvudstaden — ett initiativ, som röjer det vackra modet att under en stor taunpbi kes baner träda den kring sig gripande för-h sagdheten till mötes. ki I det fängslande tal, hvarmed ett nytt ar-v betsår vid universitetet i Belgiens hufvudstad st den 11 i denna månad öppnades af tillträ-ni dande rektorn, dr J. Gluge, påminte han om d den anspråkslösa början, för jemnt tretiofem a, år sedan, från hvilken UUniversite lidre il0 Bruxelles sedermera så växt och frodats, att fr det nu i afseende på lärjangarnes antal står k långt framom det ena belgiska statsuniversig: tetetet, i Gent, och starkt närmar sig det andra !h i Liege. Installeradt i några rum i gamla d musket i Bruxelles, blef det kort efter denna o vada öfverlåtelse åt staten töga höfligt kördt vy på dörren af samma minister, som nyss förut in Hade upplåtit det gamla universitetets i Löwen s) byggnader och samlingar åt det nya katolska u universitetet. — Åhörarne voro få; instrumen-g ter hade man knappt några. De medicinska föredragen, till exempel, samlade knappt ett tiotal lärjungar, hvilka jag måste låna mitt mikroskop: universitetet var för fattigt, för att kunna köpa ett sådant. Hur mycket har ej ändrats sedandess! Talaren visade derefter, hur de komtiänala myndigheterna, ledda af den tanken, att det ej gifves någon verklig hufvudstad utan universitel, sätt inseende den ekonomiska betydelsen för hufvudstadens innebyggare af att dels få behålla i hemmet sina söner tllder deras akademiska studilår, dels ock mots taga en skara främmande lärjungar, ha åt det nya universitetet bygt ett verkligt palatsj deras frikostighet här Man ock att tacka för att universitetets samlingar, ehuraväl företeende stora luckor, nu dock börja ordna sig. Men framför allt är man skyldig att NE ers känna den obegränsade hångiffeönet, hvarmed lärarne alltifrån universitetets stiftelse egnat sig åt sitt kall. Deras löner motsvara knappt de extraordinarie lärarnes vid andra univers siteter, och hvad angår den lägre löttegradeti vid töniversitetet i Bruxelles, så är man nästan förlägen för att nämna den. Emellertid ha dessa lärare ej blott regelbundet skött sina föreläsningar; många bland dem ha genom vetenskapliga arbeten vunnit ett äfven i utlandet aktädt namn. Och härunder har universitetet ofta haft att kämpa med äfven andra hinder, än de at små tillgångar beroende. Förhållandena i ett land, så katolskt, att det af prelaterna upprättade universitetet i Löwen — der man kan få höra föredrag, riktade mot den högmodiga och fiendtliga yetenskapen, — ännu räknar mer än tredjedelen af den belgiska universitetsungdomen; förhållandena i ett sådant land ha naturligen förgs tett mångahanda svårigheter för ett fritt universitet, der den mest ortodoxe och fritänkaren mötas och samverka på vetenskapens neutrala mark. Och vidare — hur har ej ministeren, när den varit katolsk, gynnat sitt partis universitet; hur har den ej, då den tillhört det liberala partiet, hastigt glömt de tjenster, hufvudstadsuniversitetet gjort frihetens sak! Hur har den ej förbisett, att en nations inflytande ej får beräknas efter det antal soldater, hon . STOCKHOLM den I8 Oktober. öre br br en äg TO OR AA AA OÖ VV FA OL OLAGA PM TT PO som ega lysande armter, men som mindre främjat mensklighetens framåtskridande, än den inbyggare! I det ögonblick, då ett nytt uppslag sett målet: ett universitet i Sverges hufvudstad, stora svårigheter och vackra segrar, som universitetet i Bruxelles tillryggalagt, vara ett detta ihärdiga, hängitna arbete, som lifvas drig hämmas af någon motgång. Första ursprunget till det initiativ, som nu framträdt, går tillbaka till den af hela vårt land med jubel helsade representationsreformen. I den af Stockholms stadsfullmäktiges komiterade den 28 December 1865 utfärdade inbjudning att samla en fond för en högre bildningsanstalt, uppmanades hufvudstadens innevånare att sålunda framkalla ett verk, hvilket med det lefvande ordets makt, i bildningens namn, inför sena efterkommande bär svenska nationalrepresentationens tidsenliga ombildning,. Stadsfullmäktige hade åt samme komiterade, som utfärdade denna inbjudning — nemligen hrr G. Bildt, K. A. Almgren, C. Benedicks, F. Th. Berg, C. G. Cervin, G. v. Diäben, A. H. Fock, S. Lovån, P. H. Malmsten och A. vu. Wallenberg — uppdragit att utarbeta en plan för den ifrågasatta bildningsanstalten. Den 3 September följande år uttalade stadsfullmäktige sin önmåtte aflemna redogörelse för det dem lemrelsen för penninginsamlingen samt meddelade förslag till allmänna organisationsgrunder,. Detta förslag afsåg företrädesORSAKEN TONEN RENEE ma att det vore lätt att obemärkt komma ur tta dan fill Anh mad kamma gonAöm etade