Aftonbladet – 14 oktober 1869, sida 3

3 I konstruktionen af större och kraftigare kanoner, gjorde det nödvändigt att öka belästningarnes och örlogsfartygens styrka, ochi stället för linieskeppen och de stora fregatterna I hvilka ännu för ett tiotal år sedan beundraildes när de med ångans tillhjelp gjorts oberoJende af vinden, gäller nu intet annat än starkt :ljernklädda pansarfartyg och monitorer. Men läfven bakom dess murar af jern Sär man ej längre säker: artilleriet har gått rastlöst framåt, och äfven lyckats åstadkomma kanoner, I hvilkas verkan de hittilis befintliga försvarsI medlen visat sig icke kunna motstå. Denna artilleriets utveckling har i flera af Ide europeiska staterna samtidigt fortgått unIder olika former, och olika systemer ha inom särskilda länder utbildat sig och vunnit erkännande. Sålunda herrskar den Kruppska gjutstålskanonen oinskränkt i Preussen och Nordtyska förbundets stater. Frankrike tillI verkar sina grofva kanoner af tackjern, men förstärker dem genom påsättande af stålringar omkring den tjockare delen, som innesluter krutkammaren och början af loppet. Ryssland har till stor del antagit den Kruppska stålkanonen, men tillverkar derjemte sjelft kanoner af tackjern. Öfverallt undanträngas de slätborrade kanonerna och mynningsladdningssystemet af refflade pjeser med bakladdning. Alltsedan det nya artillerilleriet fått till uppgift att genomtränga och förstöra jernpansar har det äfven blifvit nödvändigt att åstadkomma projektiler af nytt slag och starkare beskaffenhet, och den gamla rundkulan måste lemna rum för cylindriska projektiler, framtill koniska. I denna artilleriets utveckling har från svensk sida tagits en särdeles verksam och för den inhemska irdustrien hedrande del. Finspongs styckebruk har af gammalt varit kändt och värderadt för sina utmärkta tackjernskanoner, beroende lika mycket på materialets beskaffenhet som på omsorgsfullheten i tillverkning. Vid den fullständiga revolutionen i krigsmaterielens beskaffenhet tvekade ej den företagsamme egaren till Finspong att inslå på den nya banan, och med stor kostnad bygga om sina ugnar, utvidga sina verkstäder och förändra hela sin tillverkning. De nu pågående försöken hafva redan ådagalagt, att ändamålet till follo vunnits, och att vid Finspong för närvarande åstadkommas kanoner och projektiler, öfverträffande de flesta som någonstädes tillverkats, I afseende å projektilernas utmärkta beskaffenhet delar Finspong äran och förtjensten af deras åstadkommande med Ankarsrums bruk, hvarest redan i flera år förfärdigats dylika af den utmärktaste beskaffenhet och förvånande effektiv kraft mot jernpansar. De nya Finspongskanonerna göras, enligt det franska systemet, af tackjern — det berömda svenska kanonjernet,, — refflas, förses med dubbla lager af förstärkande stålringar, och med kammarladdning. Hittills ha deraf gjorts två olika dimensioner, nemligen med kaliber af 24 centimer (8.8 dec.-tum eller 9?34 verktum) och af 27. centimer (9,12 dec.-tam eller nära 11 verktum). Härtill kommer-ytterligare en tredje sort, som tillverkas för dansk räkning, af 11 danska tums (—9,62 dec.-tums eller omkring 1172 verktums) kaliber. De till dessa kanoner hörande koniska projektiler tillverkas af samma slags tackjern som kanonerna, men genom en särskild p:ocedur erhålla de, isynnerhet uti den främsta koniska delen, en utomordentlig grad af fastet. Å De nu omnämda kanonernas och projektilernas utmärkta beskaffenhet var utom landet ådagalagd och känd redan före de försök, hvilka nu här i Sverge företagits och derpå lemnat ytterligare bekräftelse. Såväl Holland som Danmark hafva skyndat att vid Finspong beställa kanoner af detta slag, till hvilka Finspong och Ankarsrum båda lemnat projektiler. I båda dessa länder hafva profskjutningar varit anstälda, hvilka dels redan haft till resultat nya beställningar, dels torde komma att medföra sådana. Profskjutningen vid Finspong sker mot en pansartafla, sammansatt af 6 stycken jernplåtar, hvardera 2 verktum tjock, således en jernmassa af en fots tjocklek, sammanhållen med skrufbultar af jern, och baktill stöttad af grofva bjelkar. På omkriog 10 alnars afstånd bakom pansartaflan befinner sig en tät vägg af grofva bjelkar, till en tjocklek af 2 fot, och der bakom är en sandeller grusbacke. Afståndet mellan kanonen och pansartaflan är 580 fot. Det första skottet mot pansartaflan sköts den 27 September, i närvaro af chefen för landtförsvarsdepartementet statsrådet AbeJin och danske krigsministern Raaslöff,. med en reflad kanon af. 24 centimers kaliber och en kokillhärdad spetsprojektil af 144 kilograms vigt (— 338 svenska skålp.) — krutladdningen utgjordes af 56!e skålp. Den 144 kilogram tunga projektilen gick tvärsigenom såväl pansartaflan som träväggen, ochinträngde till 8 fots djup i sandbacken derbakom. Spåren efter kulans framfart utgjordes af ett rundt hål i pansartaflan, af en mängd bortsprängda jernstycken, af hvilka ett hade krossat en af stödjebjelkarne, samt af en del-söndersprungna skrufbultar. Samma kanon med projektil af samma slag. lemnade sedermera enahanda resultat med en till 47 skålp. nedsatt krutladdning. Kanonens styrka och projektilens kraft att genomtränga det 12 verktum tjocka jern