skulle jag gått ned för att emottaga dig och få din första helsniog. Men du ser frisk ut, mitt barn; klostret har gjort dig skönare än nägonsin. ; Fader, hvem tror ni är här? Det är han — baronen. Baronen?Hvilken, baron ? Hvilken baron! Åh, fader! utbrast hon otåligt. xHvem kunde det väl vara utom en? Mitt barn, du har misstagit dig. Det unga brushufvudet kan aldrig våga sig hit 1gen. Men han är här, fader; jag förde honom till Paris i min egen vagn! Han är hos engelska ambassadören., Du skulle fört honom hit. Nu få vi tio tusen nya ledsamheter på halsen. Jag kunde det icke; han är lika bestämd och obeveklig som förr, oaktadt han är ur stånd att tala. O, fader, han är mycket sjuk, han lider rysligt. Ack, Narcisse! Måtte han aldrig mer behöfva komma för mitt ansigtel Men hvad för honom då hit igen? Hvad har han här att göra, utropade chevaliern. Tala då begripligt, barn. Jag trodde vi hade förekommit detta. Han vet ej att han ärfver henne. CR Jag har föga att säga. Han kunde ej öppna. munnen och hans halfbroder, en stor dum engelsk pojke, framstammade alldeles enfot hans vilja, några ord på den afskyvärdaste franska. Men jag troratt de hade hört att la pauvre petite skulle vara i La Sablerie, kommo öfver för att hemta henns och funno den föröd-lse min broder alltid sprider hvart han går. Nu haiva de visst kommit hit för att få närmare underrättelser om henne och läkarevård för honom. Det kan så vara, sade chevalieren tankfullt, Det är godt att din broder är i Po