Aftonbladet – 11 oktober 1869, sida 3

n, timma och för ett gastryck i ledningen af! å 10 linier. ,Genom denna lilla öppning in träder gasen i messingshylsan, men förbrän nes först då den utströmmar genom den öfr brännaröppningen. Emedan denna öppning är mycket större än den undre, blir gastrycket inuti brännaren mycket lägre än i led: ningen. å Denna anordning af brännaren är icke til . Principen ny. Iden är densamma, som föl sparbrännare i allmänhet, nemligen att an bringa ett hinder, som försvårar gastilloppe till brännaren, på det gasen måtte komm: att utströmma ur densamma under ett lägre för lågans ljusutvecklig förmånligare tryck än hvad som i ledningen kan hållas. De bä länge begagnade Hammars patentbrännare ha t. ex. för samma ändamål en stålbrännare af mindre dimension insatt under den egentliga brännaröppningen. Ehuru således ej till principen nya, utmärka sig likväl de Brönnerska brännarne i anseende till utförandet fördelaktigt i flera afseenden. De äro af 2 slag, nemligen s. k. kupolbrännare och fribrännare. Kupolbrännarne äro afsedda att brinna inom en kupa af opakt glas, fribrännarne åter att brinna utan dylikt skydd. Båda slagen brännare förete till det yttre ett enkelt, men godt arbete. Den till kupolbrännarne hörande kunn är helt lätt och tunn, men genomsläpper ikväl ej någon märkbar bild af sjelfva lågan; utan sprider ett jemnt och ganska behagligt -Iljas; den är dessutom anbragt så, att brän-I naren ej kastar någon märkbar skugga nedåt. Sjelfva brännarne af båda slagen skilja sig för öfrigt sinsemellan blott genom små ) olikheter i brännaröppningarnes form och dimensioner. En icke oväsentlig fördel med de Brönnerska brännarne är den, att af båda slagen finnas icke mindre än 10 olika nummer eller storlekar, beräknade för olika gasförbruk-! ning; den afsedda förbrukningen per timma: finnes på hvarje brännare tydligt angitven. Jag har på 24 exemplar af Brönners brännare undersökt förbrukningen vid ett gastryck i ledningen af 10 linier, och fann dervid, att 18 exemplar, eller 34 af antalet, afveko från den alscdda förbrukningen med blott 4 proc, för litet till 10 proc. för mycket gas, och resten med 10—20 proc. för mycket. Då man tager. i betraktande, hvilken högst obetydlig olikhet i de små brännaröppningarnes. storlek som behöfves, för att förorsaka en ganska märkbar olikhet i deras konsumtion, så torde resultatet böra anses tillfredsställande; att med någon slags noggrannhet beräkna gasförbrukningen efter brännarne, blir i alla fall en omöjlighet. Till jemförelse undersökte jag för öfrigt några vanliga, enkla snittbrännare, dels af späcksten, dels af stål. De förra syntes visa ungefär samma jemnhet i konsumtion som de Brönnerska, men hos stålbrännvarne voro deremot variationerna ungefär dubbelt så stora. Det bör anmärkas, att jag i denna jemförelse ej upptagit brännare af minsta slaget, eller med I kubikfot konsumtion, hvilka synas vara svårast att erhålla med riktig förbrukning; en sådan Brönvers brännare drog 70 proc. mera gas än beräknadt. Valet af den undre och öfre brännaröppniogens form och dimensioner synes mig hos de Brönnerska brännarne vara väl valde för att ernå en stor ljuseffekt. Den undre brännaröppningen är anbragdt i ett material, hvil1 ket ej liksom stålbrännaren i de Hammarska : patentbrännarne kan förändras genom rost-s ning; till följd af öppningens form, som ärt aflångt 4-kantig, är den också mindre ut-1 satt för att tilltäppas af det stoft, som -; dom medföljer gasen från ledni-ip sh 8 3 : -.vgsrören, än hvad förhållandet är sned en smal, snitttormig öppning. Tågans form är jemn och vacser, och förhållandet mellan de båda brännaröppningarnes storlek sådant, att, ett för, lågans ljusstyrka ganska fördelaktigt tryck uppstär inom brännaren. Jag har undersökt detta tryck hos 6 fribrännare och 4 kupolbrännare af olika nummer. Då trycket iled-. ningen var 10 livier, var trycket inuti fri-, brännarne 2,5 till 2,8 linier, således nästan g lika stort i alla de undersökta exemplaren, I kupolbrännarne var trycket ännu lägre, nem1 ligen 1 till 1,8 linier. Enligt undersökninI gar i Paris visade gasen der den största lyskraft, då den förbrändes vid inemot 1 linies tryck. Detta tryck är dock, förutsatt att gasen ej är af klen beskaffenhet, väl lagt för n i loften fritt brinnande gaslåga, och det , synes derföre vara riktigt, att trycket hos 1 ribrännarne är afpassadt att. vara vågot ) 1 vögre; det är i alla fall så lågt tilltaget, som, am vara tillåtet ur en annan synpunkt, hvarom mera nedan, : 7 I följande tabell har jag sökt att åskådiggöra resultatet af flera försök, hvilka jagis unställt för att jemföra Brönners brännareln ned några andra brännar-sorter i anscandelo ill deras olika förmåga att utv-ckla gasens p yskraft. Då denna I mänhet tillgodogöres i lest0 sämre. Ia mindre gasmängd brännaren a .vnsumerar, så har jag af de olika brännar-n sorterna profvat olika numror, med en för-e orukning af 5 till 1 kubikfot per timma. ln Såsom uttryck för hvarje brännares förmågan att utveckla gasens lyskraft, har jag i tabel-l1li en, under benämningen ljus per kub fot inört det tal som erhölls, då brännarlågans l rela ljusstyrka dividerades med dess gasför-u orukning; den stora olikheten mellan olikalh orännarsorter och brännarnummer i nämdad ränseende blir nemligen sålunda bäst öfver-e kådlig. Vill man dessutom af tabellen fin-!n a, hur många normalljus en viss brännare verkligen utvecklade, så har man blott attfi nultiplicera brännarens ljus per kub.fot med o less konsumtion; t. ex. en Brönners kupolrännare af 5 k.fots konsumtion gaf tydligen gånger 3,5, eller 17,5 normalljus: För öfrigt ar jag under benämningen kub.fot per ljusa nfört ett annat tal, som anger huru mycket as per timma hvarje brännare förtärde för varje normalljus, som den utvecklade i ljustyrka. EEE ——— ———— FI - ond