Aftonbladet – 7 oktober 1869, sida 2

Såsom ombud för det Stora nordiska tele-hal rafbolaget att öfvervaka kabelutläggningen, !hv. ar öfverkrigskommissarien Madsen närva-lfi rå ande; dessutom hade äfven infunnit sig che-de en för finska telegrafverket, öfverste Nyerg, samt intendenterna för det svenska, najorerna Fahnehjelm och ÅAkrel; hvilken istnämde hade biträdt hr Madsen med anÖd: rdnandet af bolagets förberedande arbeten å and. I dagningen onsdagen den 29 Sept. gåfvo vågra raketer tillkänna att Caroline nalkales utgångspunkten för expeditionen, och inom kort uppkom fartyget och ankrade på ka jen dertill bestämda platsen, ungefär 2000 ta ot från stranden. För att från denna plats få kabeln i land erfordrades 20 småbåtar, !2 hvilka med något mellanrum placerades efter R; hvarandra på så sätt, att kabeln kom att byvila på båtarne, hvilka så småningom hafö lades ät land, hvarifrån sålunda bildades end pontonbrygga för kabeln till fartyget. Pålat stranden, rundtomkring det lilla nätta, ljus-5 rödt målade kabelhuset, hade under den stilla morgonen samlat sig en mängd såväl herrar!h sont damer och allmoge från den kringliggande trakten, som ined spänd uppmärksam-d het följde tillrustningarne till denna vår tidsjt: stora mandomsbragd, hvilken, ehuru utan blodsutgjutelse, pomp och ståt, likväl i storhet och framtida vigt öfverträffar många vidtbesjungna, strider, då den bidrager att förbrödra folken samt utrota fördomar och deraf följande hat. Slutligen nådde den första båten land, hvarefter kabeländan upptogs och förenades med apparaterna i kabelhuset. Sedan allt blifvit ordnadt för afresa, lättedes klockan 1,5 ankar, och när maskinen sattes i gång afsköts en kanon, tillkännagifvande utläggningens början, hvilken egde rum under de gynsammaste omständigheter samt heisades med hurra. rop från Kringliggande båtar och på stranden varande åskådare. Caroline är ett gammalt dåligt ångfartyg, som blifvit inköpt och inredt till kaäbellagt strandledningen till 1866 års atlantiska kabel. Icke destomindre synes allt endast vara provisionelt inrättadt ombord, och man tycker sig se ett af de första försöken i maskinbyggnadskonst. Utan att vidare tala om sjelfva fartyget, anmärka vi endast, att det utmärkte sig för osnygghet och att rengörning tycktes tillhöra det mest sällsynta omI bord. Uti lastrummet, som upptager största delen af fartyget, är kabeln uppskjuten på Isamma sätt som ett vanligt tåg, uti så kallade skitvor, med det ena hvarfvet bredvid det andra och hvarje nytt hvarf (skifva) ofvanpå den föregående. Uti midten af de två stora liggande kabelrullarne är en af trä ;Jupptimrad kon. Från rummet löper kabeln I genom en midtöfver konen placerad jerntratt ,samt härefter öfver några rullar till ett stort -) hjul, kring hvilket den lindar sig några hvarf .j och utlöper slutligen öfver en längst i akfartyg, och det har som sådant varit med på. flera expeditioner; bland andra har det uttern placerad rulle och försvinner i djupet. För att hindra mer kabel än som motsvarar fartygets hastighet att utlöpa, är det omnämda hjulet försedt med en broms; dessutom finnes äfven en liten ångmaskin, som kan kopplas till detsamma, när kabeln af en eller annan orsak behöfver upptagat Sjelfva kabeln är af en ny konstruktion, som berättigar till den förhoppning, att den skall blifva af större hållbarhet. än de hittills vanligtvis använda kablarne. Innerst består kabeln af 7 st. förtenta koppartrådar, omgifna at en isolerande beklädnad af kauti schuk, hvilken ytterst består af tvenne lag vulkaniserad kautschuk, och derinnanför af lett lag kautschuk, blandad med ginkoxid, i t fo ke pet afsigt att hindra svaflet i då yttre lagen att intränga och förstöra köppartråden. Ionanför denna så kallade separator äro ytterligare tvenne lar ren kautschuk. Genom att på dett? satt kautschuk i stället för guttaverka användes till beklädnad af koppartråtilden, blifver kabeln 16 gåvger bättre isolerad I och får till följd deraf större varaktighet; dessutom blifver det så kallade bakslaget svagare. Utomkring kautschuken är en be1klädnad af tjäradt dref, ytterligare omspunttnen med grof jerntråd, som gifver kabeln rli forderlig styrka och fasthet. Slutligen äl 1kabeln öfverklädd med tjäradt garn, afsedi h såväl att bevara den sedan den biifvit ut re lagd, som äfven att förekomma det. någor ot Jaf de omklädande jerntrådarne skall kunne ss bräckas samt intränga genom kautschukseI beklädnaden och sålunda förstöra kabeln in såsom det inträffade med den atlantiska. så Under hela vägen från Sverge till Finland la telegraferades från fartyget till kabelhuset de land och vidare derifrån till Danmark och iFinland. rNär Carolina afgick från Sverge, hoppa ch des man att inom 24 timmar vara lycklige eli land uti Finland; men under natten, di ill fartyget nalkades finska kusten, bade de id I börjat blåsa hårdt, och när fartyget på tors en dagsmorgonen ankom till Enskärs båk, hvar sest den smalare kabel, som är använd p et djupet, skulle splitsas vid den ungefär dub t-) belt så grofva strandkabel, som användes på as I grundt vatten, kunde icke den lilla ångbåt t-som var bestämd att här möta Carolin för att visa vägen, utgå till följd af de 1höga sjön, och man blef derför tvungen at rk boja kabeln, d. v. s. kabeln kapades, och nt i stället för att förenas med strandändar n fastgjordes den uti en stor boj, försedd me anen röd flagg och släpptes i hafvet, hvar efter ångfartyget fortsatte vägen upp till Ny 08 I stad. n-! Följande morgon utgick fartyget för at en j splitsa kabeln, men när man väl fått de ån I ombord, befanns den hafva ett stort fel, s de kallad afledning helt nära. Sedan omkrin v, 100 famnar blifvit upphalade ombord, be fanns kabeln på ett ställe alldeles sönder nn OP 8 aAaRn oclkarn ctan ollar 9 DJ