Aftonbladet – 29 september 1869, sida 3

en Edinburgh: Jag har samlat rapporter a mer än 1000 fall af amputationer, verkstäld. k-lå extremiteterna uti den enskilda praktikei vv å landsbygden. Af dessa 1000 hade inemo 1 110 opererade dödt, elier 1 af 9. Men blan ia ) 1000 sådana Gpererade å de stora sjukhtse r1 Edinburgh, Glasgow, London veh flera an dra. ställen hafva mer än 300 dödt, d. v. s Jett dödsfall bland 3 amputerade. Prof. Listor -I berättade för mig, att han, som häörifrår (Edinburgh) förflyttades till det nya kirurgiska sjukhuset vid University College i Lon. don, blifvit alldeles förvånad öfver det lyckliga resultatet af sina amputationer. Simpson omtalar sedan, att dödligheten bland de amputerade på sistnämda sjukhus snart steg så att den enligt föreliggande tabeller uppgick under de första sammanförda 5 a 6 åren till I död på 6—7 amputerade, och uti de af honom senast inhändigade till 1 död på 3 amputerade. Bland de första 100 amputationer å Edinburghs sjukhus dogo endast 8, eller 1 på 12; de senaste tabellerna utvisa 1 dödsfall på 3 amputerade. Från andra sjukhus erhållas ungefär enahanda uppgifter, hvaraf framgår, att den lyckliga statistiken endast erhålles under sjukhusets första exii a för att sedermera gå småningom utöre, Bland invärtes sjuke är naturligtvis dödligheten betydligt mindre, men tillräckligt stor för att för den tänkande ntgöra ett observandum, och då, till råga på olyckan, dödligheten inom de 3. k: paviljongssjukhusen, sådana de hittills blifvit uppförda i Paris er och La Riboisiore), Brössel (S:t Läder RER tydligt större än i den enskilda praktiken, så bör det ej förvåna om någon, under inflytandet af de hittillsvarande sjukhusens bedröfliga resultater, verkligen ifrågasätter, huruvida det kunde anses för fattigsjukvården lämpligt och för humanitetskänslan värdigt att sjukhus inrättas. Vi för vår del anse dem emellertid för nödvändiga af lätt förklarliga skäl, men då stadsfullmäktige också på välgrundade motiver beslutit att ett sjukhus skall uppföras, bör man icke förhasta sig utan hellre dröja något med Programmets tuppgörande, helst behofvet af ett större sjukhus ingalunda är för närvarande så trängande. FPattigläkarnes antal har på de senare åren blifvit ökadt och kan: efter behof ytterligare ökas. Läkarekrafterna inom hufvudstaden äro för öfrigt ingalunda ringa. För tillfälliga farsoter måste ändock för tillfället sörjas. Under de senaste åren har sjukligheteh i hufvudstaden, efter hvad läkaresällskapets rapporter fin vid handen, varit i allmänhet ringa eller icke betydlig och, när sjukligheten har ökats, har detta varit till fölid af epidemier, såsom messling, skarlakansfeber, kolera, koppor, kikhosta 0. s. v., för hvilka sjukdomar det ifrågasatta nya sjukhuset just icke varit tillämnadt. Hvad vi påstått torde äfvenledes framgå ur de till sundhetsoämnden ingångna summariska fattigläkarerapporterna. Icke förtby blir det ett åliggande att uppföra ett nytt sjukhus för kommunen, men ur alla synpunkter är det af vigt, att detta änlägges på det sätt och efter dv fördringar dem vetenskapen och erfarenheten i detta hänseende: gifva vid handen, Må det synas vara nog för oss att inärheten ega elt olämpligt sjukhus, nemligen det för sinnessjuka å Conradsberg! Bådadera anförda systemerna. för sjukhusbyggnad hafva i oalimänhet blifvit utförda på det sätt, att man lagt sjuksal öfver sjuksal och korridor öfver korridor till 2 eller flera våningars höjd och sålunda ändock under ett gemensamt tak sammanfört hell sjukpersonalen, hvarigenom höspitalniasm alstras och smitta lätt meddelas ifrån den ena patienten till den andra o. s. v. Man har derföre varit betänkt på — med exemplet från de sönaste krigen för ögonen, i synnerhet det amerikanska inbördeskriget — att bygga åt de sjuka phbaträcker, eller detacherade envåningshus. Det ligger uti namnet något otrefligt, något alltför osolidt, för att det skall smaka vårt känsliga sinne, men uttrycket pbarracksjukhas. ät redan antaget inom läkarekonstens nomenklatur och får väl således tillsvidare passera, såvida man ej vill begagna benämningen isolerade paviljonger. Inom byggnpadskonsten för sjukhus menas ined barräck ett isoleradt bottenvånings eller envåningshus af ej alltför stor utsträckting, och ett barracksjukhus) blir sålunda en saming af flera ellet förre sådana isolerade envåningsbyggnader, Åt läkaretidskriften Hygica inhemtas, att vid läkaresällskapets sista sammankomst förlidet år, doktorerna Lamm och Zaniesön, hvarlera, framlagt förslag till ett sjukhus af envåniga isolerade paviljonger eller barracker. L den förres förslag ingår, att under den kalare delen af året ha en ethellan dessa barracker gående kommunikationsgång eller en öppen Veranda, som hålles vintertiden stängd nedelst fönster. Hos bådadera är föreslaset, att dessa barracker skola vara uppförda a trä. z I början af detta ar har äfvenledes prof. Malmsten i läkaresällskapet framlagt ett af ngeniörerna Berg och Loven gemensamt uppsjordt förslag till sjukhusbyggnad. När vi till hvad vi redan anfört lägga, att man för närvarande är på åtskilliga ställen utlandet betänkt på att uppföra barrackjukhus — för närvarande bygges ett större ådant i Leipzig — så vore det ej välbeänkt, om man i en hastigt påkommen ifver ille påskynda afgörandet af en fråga, som lar en i så många. hänseenden stor betydelse. Vi förorda ingalunda barracksjukhuset deröre, att det är den medicinska arkitekturens mgsta utvecklingsform, men vi kunna icke eller neka, att det ligger något rationelt uti tt så mycket som möjligt isolera de sjuka. ean) med flera ställen, äfvenledes är beVi veta också ganska väl att icke allt är ärmed siordt. På en ändamälsenlio ventt kn kd AR Id ETT Cara I karted Rå er FA Br Hr i f n Om a sr