Aftonbladet – 28 september 1869, sida 3

mu— —-— aAck nej, Nocmi; detta är icke Theodore barn. Hans hustru led med honom martyr. döden. Det är jag som ensam undkommi för ått säga dig detta. Men, i alla fall ä detta ett barn, som blef faderlöst samm: dag. Hennes tar var son till den fromme baronen af Ribaumont, han som fordom beskyddade mig och din man. Åh! utropade Noemi halft förskräckt cDen stackars unga modren — är hon då — kan hon våra den försvunna fröken Nid-deMerle? Är allt detta kändt här? Ske Gunds vilje men jag hade hoppats att här det stackar: barnet skulle kunna få hvila ut innan hor begaf sig till sina slägtingar i England. Eon kunde vistas här i fullkomlig trygghet, om andra finge tro hvad jag nyss trodde sgde Nocmi. cHvarföre skulle hon ej kunna anses för er sons enka? eStackars Esperance! Hon skulle gerna lånat sitt namn till att skydda ena annan gade Gardon tankfullt; coch för barnets skull. kanske vår: lilla fru underkastar sig det. Ah! Det är ämne till en trofast och ädel vinna hos denna unga varelse. Modigt,tåligt, glädtigt bar hon vandrat denna tunga väg, och hon har i sanning blifvit mig som en dotter — för mig som trodde mig aldrig mer kunna hålla någon på jorden så kär, söm mina barn; och hade denna lilla verkligen varit min Theodores dotter, kunde jag knappt känna större ömhet för henne. Och då han berättade huru han sammanträffat med den öfvergifna baronessan af Ribaumont, beskref allt hvad hon vågat, företagit och uthärdat för sitt barns skull, började den godhjertade Noemi att gråta, och tyckte också att en särskild Försynens skickelse måste hafva fört dem i hvarandras väg, och att för den som genomgått så