Aftonbladet – 25 september 1869, sida 3

grn ni rr RR LJ RR Ir MR tr rd -ningen har väckts genom den inbjudning, sor tBeust vid sitt besök i Baden-Baden fåt mottaga från preussiska drottningen Augusts Ehuru Beust under den tid, då han var pre mierminister vid sachsiska hofvet, varit myc ket värderad af denna furstinna, hafva wie nertidningarna i denna inbjudning icke vela se edsamt ett uppmärksamhetsbevis. Det ä knappast möjligt, — säger Neue freie Presse — att drottning Augusta, hvars anti-öster. rikiska känslor äro bekanta, samspråkat me rikskansleren, utan att politiken kommit på tal vid detta sammanträffande, och vi gå gerna in på det, som man berättar oss frår Baden, att drottningen uttalat för kanslerer sin önskan att se de vänskapliga förbindelserna mellan Preussen och Österrike återknytas... Samma tidning berättar dessutom wu god källa, som det försäkras, att grefve Beust begifvit sig vidare till Ouchy vid Lausanne i Schweiz, men att han troligen redan der 124 dennes skulle återkomma till Wien. I anledning af de stundande 84 supple. mentsvalen i Böhmen hafva de czekiska tidvingarne blifvit mycket djerfvare i sitt språk än förut. Narodni Listy, säger bland annat: Vi-yttra med all vördnad för herrskaren, att H. M:ts underskrift på statsdokumenter alldeles icke imponerar på oss, i händelse dessa dokumenter icke öfverensstämma med den böhmiska kronans och med vår nations rättigheter,. Längre fram i samma artikel talas om, att monarken bör göra ett slut på den hittills rådande oordningen, i den österrikiska monarkien och den böhmiska kronan, och att det närvarande politiska statsrättsliga cisleithanska vanvettet,icke kan bjelpas utan genom en oktrojeriog. Vidare betecknas författningen som en nationel absolutism i stället för den dynastiska, hvarefter följande ord tilläggas: Afven om det funnes underskrifter af all verldens herre under denna författning, skulle det dock icke imponera på den böbmiska nationen; det böhmiska folket skulle dock icke -derigenom blifva öfvertygadt om, att den vore rättsligt bindande för detsamma; böhmiska nationen känner sig förtryckt genom densamma och skall aldrig erkänna den. SPANIEN. Prim och Olozaga hemväntades i denna vecka till Madrid från Paris. Förenta Staternas sändebud i Madrid, general Sickles, har pr telegraf meddelat sin regering följande:Det spanska kabinettet tillbakavisar för närvarande hvarje förslag af den amerikanska regeringen angående Cuba. Spanien förklarade, att det under inga omständigheter vill handla på grundvalen af ön Cubas försäljning eller förlust. Jag är af den tro, att Österrike och Frankrike vilja understödja Spaniens; Amnhålles om instruktioner. TURKIET. Efter Fedrelandet meddela vi följande utredning af det tillstånd, : hvari Turkiet samt dess europeiska lydländer f. n. befinna sig i: Huru invecklad och allvarsam den orientaliska frågan är, synes bäst deraf, att den aldrig helt och hållet kan bringas tillro; hvarje gång, man tror förhållandena vara lugnande, uppdyker den på nytt. För endast få månader sedan syntes allt på den turkisk-grekiska halfön hafva kommit i ordning. Det fleråriga upproret på Kandia var qväfdt, sedan stormakterna tvingat grekerna att lemna sina stamförvandter i sticket. Af det fruktade upproret i Bulgarien hade icke heller blifvit något annat än några spridda bands uppträdande i bergstrakterna. Montenegrinerna höllo sig äfven lugna, och ryktena om furstens af Rumänien planer mot sin öfverherre och hans dermed sammanhängande aftal med Ryssland och Preussen visade sig vara antingen helt och hållet uppdiktade, eller också angå företag, som först skulle komma till mognad i en senare tid... Allt började således synas antaga en lugn prägel, och sultanen kunde på nytt hängifva sig åt den tron, att hans rikes stöd voro fasta, allrahelst som han fann hjelp hos vesterns stormakter — civilisationens vårdare,. Men redan nu förekomma tecken, att detta lugn endast förefanns på ytan, och att alla de oroliga krafterna ännu glimmade under askan. Montenegro har ånyo framstält sin önskan mm att få hamnen vid Spizza, men denna inskan har icke funnit genklang, eftersom ursten icke ens mot denna utvidgning vill rkänna sultanen som sin verklige öfverherre. ja, senaten nekade till och med fursten tillåtelse att begifva sig till Konstantinopel, när man deruti kunde se ett tecken till unlerkastelse. Man kan naturligtvis icke undra å, att sultanen under sådana omständigheer icke åt honom vill afstå något land; men erför blir utsigten lika stor till en blifvande rytning, och faran växer derigenom, att nontenegrinerna få tid att skaffa sig nya apen och bereda sig till den strid, som förr ller senare måste komma, då sultanen icke ill foga sig efter deras önskniogar. Då furten i sommar framhöll sin tredje dotter till opet, var en hög serbisk notabilitet närvaande såsom tecken till det goda förhållanet mellan de två furstendömena, och likåom för 100 är sedan ef furst Dolgorucki tfärdade ett upprop från Katharina IT till iontenegrinerna om att gripa till vapen, så örde i år en anvan furst Dolgorucki kejsar lexanders faddergåfva till den lilla prinsesin och befästade ånyo det gamla bandet wellan de svarta bergens stammar och den vite czaren i Petersburg. Serbien har i sommar genomfört en uppft, som under en längre tid förelegat och ånga gånger varit på tal i nationalförsamgen; grundlagen har nemligen blifvit förndrad i öfverensstämmelse med andra eurogiska länders. Så har man infört fullkomlig mlikhet inför lagen, pressfrihet, domstolarnes elfständighet, ministerånsvarighet, sjelfstänghet för kommunerna, tvenne kamrar, som ola samlas hvarje år. Andra kammaren väls på 3 år med vidsträckt valrätt och valbaret, under det senaten utses dels af fursten, ls af den folkvalda församlingen; dock skall naten i sin nuvarande sammansättning ellan sessionerna verka som statsråd, d. v. förbereda lagförslager och afgöra tvistes ågor mellan myndigheterna. Utom det, t den nya grundlagen således pärmar Beren till de vestra staternas ordning, är den RR re ET HNRAe t NN LL at RK LR n de är m ni ly äl de or som fursten vttrade till nationalförsamhe