Aftonbladet – 25 september 1869, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Bland andra frågor, som för närvarande ifrigt agiteras af den franska och företrädesvis af hufvudstadspressen, är äfven den on en utvidgad pressfrihet, Girardin har redar längei La Libertö ifrat för en ovilkorlig och oinskränkt pressfrihet. Constitutionnel är til principen äfven för afskaffandet af alla repressiva åtgärder, men tror att då fransmännen pu ha kommit derhän, att de icke trc på någon annan frihet än den, som tillför säkras dem genom en lag och stämplas til en rättighet, vore införandet af jury den bästa utvägen under nuvarande förhållanden La France förklarar sig helt och hållet instämma i Girardins åsigt: repressivlagen i pressangelägenheter måste likasom i England blott vara ett vapen i de ytterligaste kriser, då fäderneslandet är i fara; i dessa sällsynta undantagsfall är det temligen likgiltigt om en jury eller en domstol fäller utslaget, emedan ju i sådana ögonblick det allmänna tänkesättet sjelf dikterar straffet. Så yttra sig dessa tre tidningar, hvilka, såsom man vet, stå regeringen nära och helt visst icke höra till de röda. Det faller af sig sjelf, att alla blad, som luta mer åt venstern än Constitutionnel, äro lika afgjorde anhängare af pressfrihet. Af dessa symptomer vill man sluta till, att då frågan om reform i presslagstiftning med all säkerhet skall komma å bane i lagstiftande kårens nästa session, majoriteten skall uttala sig för pressfrihet. Att regeringen. då måste gifva efter, tager man också för gifvet, emedan hon i annat fall skall få Kela den franska pressen emot sig. Tidningarne ha i någon tid haft att förtälja om trakasserier, för hvilka åtskillige entreprenörer af staden Paris offentliga arbeten varit utsatte från Seineprefekten Hausmanns sida, och man har velat söka orsaken till detta trassel i stadens oförmåga att fullgöra sina förbindelser. Hr Hausmann har, så länge han kunnat, icke låtsat om saken, men har nu ändtligen funnit för godt att gifva tidningarne en dementi i form af ett communique. I detta påstås det vara osannt, att stadsförvaltningen icke kan fullgöra sina förbindelser; hon vägrar alldeles icke att betala de summor, som hon anser, sig vara skyl. dig entreprenörerne; men för närvarande har en tvist uppstått mellan flere af desse och förvaltningen beträffande tolkningen af kontrakterna, Förvaltningen påstår, att de summor, om hvilka det är fråga, icke förfalla till betalning förr, än när alla arbeten blifvit fallbordade, och vill först då betala. -Så1åter dementien; men de elake parisarne mena, patt fråga här: är om sådana trakasserier, som dåliga betalare alltid bruka anlita. HOLLAND. Knapt ha kamrarnes session blifvit afslutad, förr än en ny börjats, hvilken öppnades af konung Wilbelm III dea 20 dennes. Frontalet innehåller nästan ingenting annat än den vanliga försäkran, att förhållandet är vänskapligt till de utländska makterna och att tilståndet i kolonierna är tillfredsstälande, samt ett tillkännagifvande, att ett utomordentligt anslag till jornvägsbyggrader kommer att äskas. jr ÖSTERRIKE. Österrikiska rikskansleren, grefve Beusts, resa, till sydvestra Tyskland gifver fortfarande de utländska tidningarne anledning till betraktelser, De tyckas hafva svårt ätt tro,