Aftonbladet – 21 september 1869, sida 2

fonan jag slutar dessa rader vill jag nämna, att Nlaton uti det nämnda samtalet med vår belgiska läkare förklarade, att den kejserliga prinsens höftlidatide utgjordes af en ofantlig bulnad omer 6 höftledgången och ingalunda var någon egentlig höftsjuka med thy åtföljande benröta, hvarom allt ryktet haft på sin tid åtskilligt att förtälja. — Vår obligationsmarknad. Ur en i Stockholms-Posten meddelad artikel under denna rubrik återgifva vi följande utdrag: Hvad nu beträffar vår obligationsmarknad, är den för närvarande begränsad till: allmänna hypoteksbankens femprocentsobligationer. Som bekant är, upplades af allmänina hypoteksbanken ett femtioårigt lån mot femprocents obligationer, stort tretio millioner riksdaler. Deraf äro cirka fyra millioner riksdaler i riksbankens händer på grund af kontraktet om fastighetslånefondens öfverflyttande, tjugutre millioner riksdaler i obligationer försålda till allmänheten, hvaraf otvifvelaktigt största delen stannat inom Sverge. Återstår således att sälja endast tre millioner riksdaler. Af dessa kan man få köpa till 93 procent, och ehuru försäljningar, dels under hand, dels på fondbörs, blifvit gjorda så lågt som till 92!4 procent, betvifla vi icke att återstående 3 millioner skola finna en snar afsättniog till 93 procent. Vi tro derjemte, att allmänna hypoteksbanken derefter snarligen kommer att upplägga ett nytt amorteringslån, och det torde ur flera synpunkter beffonas med låntagarens fördel förenligt, att då utfärda obligationer i Caroliner. I fall den ovisshet, som lydelsen af 72 Regeringsformen sprider öfver framtida förhållanden emellan fordringsegare och gäldenär, kommer att fortfara och enär förbindelser uti caroliner, enligt nu gällande lagar, icke kunna komma att infrias med riksbarkssedlar, som upphört att med mynt invexlas; böra de, som taga lifassuranser eller köpa lifräntor, företrädesvis önska att träffa aftal, lydande å guld, få det att, när en gång lifassuransen eller lifräntan skall utbetalas, dem som trott sig skola bereda sina efterkom— mande eller sin ålderdom en fördel, ej må blifva besviken genom tillämpningen af en så orättrådig bestämmelse som den, hvilken återfinnes uti 72 R. F. Hvad båtar det att vara sparsam, ådagalägga vackra prof på försakelse, i fall man icke kan skydda sig för en helt och hållet oförvållad förlust, uppkommen derigenom, att man årligen gör inbetalningar uti godt mynt, men deremot när man sjelf eller familjen skall skörda frukterna af denna omtanka, möjligen endast erhåller dåligt pappersmynt, Nu är det klart att assuransbolagen och ränteoch kapitalförsäkringsanstalterha gerna skulle utfärda sina kontrakter uti guld och derigenom bättre betrygga sina kunders säkerhet; såvida dessa inrättningar kande successive för premierna inköpa räntebärande obligationer lydande å guld. De blifva sannolikt goda äfnämare till det första amorteringslån, som öpplägges uti guld. Detta är en fördel för långifvare, men en annan fördel för allmänna hypoteksbanken bör ej heller förbises, och den består deruti, att en institution, som har så betydliga skulder uti silfver, efter vår uppfattning, skulle handla klokt och försigtigt,. om den nu började en upplåning uti old. Volymer hafva blifvit skrifna om sannolikheten af att den ena eller den andra af dessa ädla metaller skall komma att stegras uti pris, med ett ord, att deras nuvarande inbördes värdeförhållanden skulle väsentligen rubbas. Dem risk man löper af en sådan händelse förminskas i fall man har hälften af sin risk uti silfver och den andra hälften uti guld. Jemvigten bibehålles då, liksom längden noggrannast bibehålles genom ståloch messingsstängerna uti, kompensationspendeln. Der in-verka också tvenne olika metaller i syftning att upphäfva hvarandras föränderlighet. Svenska staten har af sin skuld redan, 60,000,000 rdr uti silfver och uti guld motsvarande 27,0009,000 rdr. Allmänna hypoteksbanken, som har hela sin skuld uti silfver, torde måhända finna förenligt med sin sanna fördel att vara betänkt på sitt nästa amorteringslåns upptagande uti guld. Stockholms stads trettioåriga femprocentsamorteringslän borde snart vara att i marknaden förvänta. Det blir två millioner rdr; men som det är afsedt bland annat till Iiqviderandet af vattenledningslånet stort 1,150,000 rdr, erfordras ej särdeles mycket nytt penningkapital för detta lån, ty i många fall göres blott ett-utbyte af obligationer. Det af riksdagen beslutna tillfälliga lån stort fyra millioner rdr torde först komma i marknaden, Obligationerna, daterade den 30 September 1869, löpande med 5 procents ränta, som halfårsvis erlägges, lyda, å trenne olika valörer 5000 rdr, 1000 rdr och 100 rdr. I afseende på förfallotiderna äro de fördelade uti fyra serier, deraf 1,000,000 rår förfaller till ETS den 30 September hvardera af åren 1876, 1877, 1878 och 1879. Riksgäldskontoret, som sjelft till allmänheten afyttrar sina obligationer, har derå ännu icke bestärät försäljningspriset. Sannolikt blir det efter den beräkningsgrunden, att långifvaren erhåller 5!2 procents ränta eller !j2 procent högre än den allmänna bankdepositräntan och ungefär samma ränta, som kan ernås genom köp af Allmänna hypoteksbankens obligationer till 93 procent, ifall man uti kalkylen medtager fördelen af blifvande utlottningar. Ett alldeles nytt värdepapper torde snart framläggas för allmänheten. Den redan år 1865 med bolagsreglor försedda Allmänna hy potekskassan för KSverges städer har beslutit upplägga ett lån, stort 10,000,000 rår, deraf till en början två a tre millioner komma att utsläppas. Det blir femprocentsobligationer, hvarå räntan erlägges halfårsvis, och hela lånet amorteras inom 40 år. Man har mycket talat och tvekat om soliditeten af dessa papper, men ifall man noga undersöker bestämmelserna, torde man slutligen komma till Va AL ra en AA ARA rn TR ön na.