Aftonbladet – 20 september 1869, sida 3

störtningen så stora, att man förlorade sinI nesnärvaron. Nästa morgon drog man upp 38 lik ur den slottet omgifvande sjön. SYD-TYSKLAND. Vi meddelade häromdagen en för situatio nen i Baiern ganska betecknande korrespondensartikel, hvari man kom till det resultat, att det bästa som kunde hända landet vore, att den unge -konungen afsattes. Rykten hafva sedan uppkommit i tyska tidningar, att ett mäktigt parti i Baiern (med ministerpresidenten Hohenlohe i spetsen?) sträf. var för anslutning till Nordtyska förbundet. Dessa rykten hafva visserligen motsagts i de officiösa baierska tidningarne, men utan att kunna qväfvas. Nu senast innehåller Weser-Zeitung en korrespondens, hvars hufvudsakliga uppgift synes vara att antyda, det Baiern såsom stat befinner sig i upplösningstillstånd i följd af konung Ludvigs estetiska afsky för regeringsföremålen, och att landet behöfver tagas under omvårdnad af Jden bekanta starka handen, som redan I ;upprättat ordning i mer än en af småstaIternå. I samma korrespondens talas om, j j ce! Mm Te PP RR att man kommit på spåren en mot Hohenlohe riktad komplott, i spetsen för hvilken Istår kompositören Richard Wägner; hvilken, loaktadt allt hvad man på senaste tiden haft att tala om att konung Ludvig afbrutit sitt förtroliga umgänge med honom, fortfarande tyckes ha ett stort inflytande på den unge drömmande och i framtidsmusiken fullkomligt uppgångne monarken: Huruvida Baiern skulle vinna något särdeles genom konung Ludvigs nedstigande från tronen är emellertid tvifvelaktigt. Äfven om landet ingår i Nordtyska förbundet; måste det hafva ett slags underordnad styresman, hvilken bär titeln af konung och naturligtvis kan komma att utöfva ej ringa inflytande på landets sociala förhållanden. En sådan styresman skulle då troligast bli konung Ludvigs broder Otto; men lika svärmi-k som den förre är för Nibelungars och Woglinder eller hvad allt Wagners anhang heter, lika tillgifven är den senare påfven och hans anhang, munkar och jesuiter. vert SPANJEN, Enligt underrättelse från Madrid af d. 13 d:s, försäkra flera spanska tidningar att spanska regeringen, i anledning af Förenta Staternas not om cubanska insurrektionens erkännande som krigförande makt, från England, Frankrike och Österrike fått motta; förklaranden, hvaraf framgår att dessa makter. äro gynsamt stämda för Spaniens rättigheter till denna ö. : e Den 9. dennes afgingo 2 pansarfartyg med 3000 man till Cuba. Ytterligare 7000 man skulle i förra veckan afsändas dit. , Man väntar offentliggörandet af tre regbfingsbeslut, genom hvilka religionsoch: öndervisningsfrihet samt rätt att grandlägga sjelfständiga kreditinrättningar komma att tillerkännas Cubas befolkning samt val af cortesmedlemmar bestämmas. ö SCHWEIZ. :Victor Hugo-har vid fredskongressens sammanträde i Lausanne sistl. tisdag hållit ett republikanskt tal, hvarur vid meddela följande: j En enda fråga beherrskar denna kongress. Tillåten mig, eftersom I hafven gjört mig den stora äran att välja mig till president, tillåten mig att framställa den. Jag skall göra det i få ord. Vi alla, som äro här församlade, hvad är det vi vilja? Freden: Vi vilja freden, vi vilja den med brinnande ifver, vi vilja den fullständig. Vi vilja den mettån den-ena menniskan och den andra; mellan folk och folk, mellan slägte och slägte, mellan broder och broder, mellan Abel och Kain. Vi vilja det omätliga blidkandet af hvarje hat. (Pimmense apaisement des haines) — (Bravorop, haj dklappningar.) Mendenna fred, huru vilja vi den? Vilja vi den till hvarje pris? Vilja vi den utan vilkor? . Nej! vi vilja icke freden med kröktrygg och sänkt panna, vi. vilja icke freden under despotismen, vi vilja icke freden under käppen; -vivilja icke freden under spiran! (Handklappningar.) Första. vilkoret för freden är befrielsen. För denna befrielse fordras det helt visst en revolution; som skall vara den sista, och kanhända, tyvärr, ett krig, hvilket skall blifva det sista. -.Då är allt fullbordadt.. Freden, såsom okränkbar, skall blifva evig. Då skall det icke längre. finnas. några armåer, icke nåa konungar. Utplånande af det förgångna etta är hvad Vi vilja (Ibållande bravorop.). Vi vilja att, folket lefver, arbetar, köper, sötjer, talar, älskar och tänker fritt, och att det måtte finnas skolor, som uppfostra medborare, och att. det icke längre måtte finnas rstar, som låta förfärdiga mördande kastvapen (Bravo.) Vi vilja den stora kontinentala republiken, vi vilja Europas Förenta Stater; och jag-slutar med dessa ord: Friheten, det är målet; freden; det är resultatet. Långvariga bifallsyttringar.) Us : RYSSLAND, : m Skoptsersektens religiösa vansmne inpå ya förfärliga underrättelser. Så skrifver 7 ka tidningen Don: Den 13 Adpusti begåfvo sig 400 skoptser från Balasthow till närmate ort för att bedja och gissla sig. Nakpa, ned sönderrifna kläder och bloddrypande troppar kommo-de. dit, men ännu värre öch salbare skulle det tillgå på hemvägen. En bland dem, vid nämn Weasiloff, förklarade ig. vara gudasänd och Kristus sjelf, och många ndra utropade sig efter honom för helgon. Je förklarade det vara nödvändigt att bringa nennisköoffer och togo så ur hopen fem peroner, kastade dem mellan några hopstaplade ärror och -antände dessa. En qvinna, som ade utropat sig för den heliga Paraskina, isslade. en flicka, tills hon gaf upp andan. N annan qvinna blef formligen ibjältrampad f de rasande menniskorna. Med -ett ord, ervid föreföllo ohyggligheter, dem pennariej AN ätersifva. . Nyvmeotnlon hen madadn gå S