Aftonbladet – 20 september 1869, sida 3

priserna, och de äro ännu i detta ögonblic lägre än de voro för 12 år sedan. Den andra källan till villfarelser i Jevoi resonnemang är den att han uppställer m deltal, der det icke är tillåtet att deraf bi tjena sig. Vi ha stor respekt för statistike och anseatt den kan sprida ljus öfver e mängd frågor; men den måste användas Fp föremål af samma art, som åtlyda samma la gar och äro underkastade samma inflytelse och detta är på intet sätt fallet, då d är fråga om prisförändringar i olika varo artiklar. Sålunda ser man i de tabeller, hvilka Jevons dragit sina slutsatser, att de råa bomullen under det amerikanska krige stiger till det treoch fyradubla priset, oc att den ännu håller sig på en högre punk än i normala år, hvilket naturligen måste in verka på de tyger, som deraf förarbetas. Li kaledes har silket stigit till ett oproportionerlig högt pris på grund af sjukdom hos silkes masken; och vidare har han äfven bortsett frå. andra allmänna betraktelser, som falla inon politikens område, men på hvilka man lägge alltför ringa vigt — i den behandlade perio: den förekommit tariffnedsättningar och störr lättnader för utrikeshandeln, hvilka också hafva inverkat på priserna. År det väl under sådana omständighete möjligt att uppställa några medeltalsberäkningar? En referent i statsrådet har i et af honom 1864 utgifvet arbete Sur YOr e PArgent uppställt en tabell öfver prisförändringarne på ett visst antal varor under tiden från 1827 till 1862. Han har indelat dem i vissa ;klasser och begagnat till underlag de officiella uppgifterna om den utrikes handeln. De tal han sålunda uppställer, supplerade för le senare åren efter autentiska uppgifter, visa i huru hög grad man bör misstro :meleltal, som utdragas af ett för stort antal olika föremål. Enligt dessa tabeller har färskt kött, vildt och ägg under perioden 1847 —68 i medeltal stigit 90 proc. Vegetabilier, såsom te, kaffe, kakao, olivolja, ba fallit 40 proc.; men då på grund af lagen den 23 Maj 1860 en nedsättning af 50 proc. i tullafgift egt rum, så hafva dessa varor i verkligheten stisit 10 procent. Prisökniogen utgör 50 proc. på de råämnen, som omfatta lin, bomull eller ill och rått silke. Men med metaller, en sång smälta, såsom koppar, bly och zink, ar så att säga ingen förändring skett. På nanufakturvaror deremot utgör prisminskvingen 33 procent, äfven om man medäknar bomullstyger, hvilkas råämne vait underkastadt så betydliga fluktuatioer och nu betalas högre än 1847. Men lerifrån har man undantagit fasonerade sidenyger, hvilkas pris har stigit från 110 till or ans efter att ha stigit till 275 francs Mai förvånas öfver prisförhöjningen, emejan den isynnerhet drabbar :näringsmedlen ch handarbetet;; lefnadsmedlen ha sålunda lifvit betydligt dyrare än förr, och det är erföre icke underligt att man dermed syselsätter sig. Denna prisökning är dock ingaanda allmän. Resultatet af det föregående r, attförhållandena ställa sig mycket olika den mån, som det gäller den ena eller andra aran. De varor, hvilkas prodaktion är, så tt säga, obegränsad, af hvilka kan levereras JIt större qvantiteter i förhållande till den tigande förbrukningen, samtidigt med att etenskapens och industriens alla framsteg biraga till att göra fabrikationen deraf billiare — sådana varor falla i pris. Detta r fallet med manufakturvarorna. — De aror åter som icke alltid kunna hålla jemna teg med förbrukningen, isynnerhet när denna kas hastigt — såsom ladugårdsprodukterna ch vissa andra näringsmedel, äro underkatade en betydlig prisstegring. Det samma äller om råäranena, som blifva allt mera efterrågade i samma mån industrien tillväxer. — Je näringsmedel som hemtas från växtriket, ha ske synnerligt varierat i pris, emedan marknaen för dem har utvidgats i samma förhållande om produktionen. Deremot kan man icke rhålla sådana artiklar som kött, fläsk, smör, st och ägg från alla tråkter der de produceras, när deras transport ofta är både vansklig och r; men beträffande åter sådana artiklar som , kaffe, kakao och olivolja, sä kan man emta dem från de aflägsnaste länder, emedan ansportenhvarken är vansklig eller jemfölsevis särdeles kostsam. Deri ligger förklanpgen till den normala likställigheten i priset å dessa artiklar. Beträffande sådana meller som undergått den första smältningsrocessen, så hafva de förbättrade metoderna d deras produktion och bearbetning uppvägt 0 större efterfrågan, så att priset å dem ke har förändrat sig. Hvad som betydligt igit i pris, men hvad som hvarken förekomeri Jevons tabeller eller i dem som vi hafva idersökt, är arbetslönerna: sedan 1847 ha de kerligen stigit öfver 30 . De haderedan igit från 10 till 15 4 under de tjuga närmast regående åren, och viktualievarorna betaltes. kså högre 1847 än 1827. Om Jevons i stället för att sammanfatta ror, hvilkas fluktuationer härrörde från högst iljaktiga orsaker; om han icke uppställt allinna medeltal — hvad som också är ett verkst missbruk i statistiken — utan hade beärat sig med att anställa speciella undersökpgar; så skulle ban snart hafva upptäckt den rkliga orsaken till dessa fluktuationer och innat för sig göra-klart hvarföre de ofvananrda artiklarne stigit i pris från 1848; ty vi strida icke att de i det hela taget nu äro gre än för 20 år sedan. Orsaken härtill helt enkelt tillväxten i det allmänna välAndet. Man kan icke förneka, att framstegen h den deraf stigande välmågan bland befolkngen mana den till en större förbrukning, och . . man isynnerhet förbrukar artiklar, som icke nna produceras efter godtfinnande så yndsamt, som de nya behofven fordra, — tiklar som icke kunna hopas i stora lager h förvaras buru länge som helst — hvilket . se låter sig göra t. ex. med de vanligast rekommande närinosmedlen — så stiva dessa .