Aftonbladet – 16 september 1869, sida 2

et Base nt rg tr 5 arr RR ratt gt tb ch utförsel ombesörjdes ännu år 1857 till esp. 57 och 60 4 af svenska fartyg, men : intalet af härvid deltagande hade år 1866 1edgått till 42 för införseln och 40 4 för itförseln. Handeln förmedlades nemligen af öljande procenttal fartyg: Införsel till — Utförsel från Sverge. Sverge. 1857. 1866. 1857. 1866.1: ;venska skepp deltogo:med;.u.s..ina 56 P. 42 KB. 60 K. N arska från och till se ög vä länder än : å 5 OIgC.s. orerar ks 2 je etlaude fartyghvarr äg sg ifrån införsel eller hvart utförsel skett 27 . 41 H. 19 Kg. 23 4. Andra länders fartyg 14 4: 12 Kg. 6 K. 14 KG. En glädjande företeelse bland dessa bekymnersamma fakta är det nästan från år till ir tilltagande. varautbytet med Danmark, rån och till hvilket land såväl imsom exporten ökats. Beträffande Norge och Finland ger det förhållande rum, att medan exporen till Norge ökats, importen från Finland tilltagit och exporten dit minskats. Följande tabell upplyser förhållandet närmare. Ezporten till 1857. 1866: 2) 816200. F082000, 2,650,000. 4,213.000. .. 1,851,000. 1,208,000. Danmark Importen från 1857. 1866. VATT000. 201800 8,851,000, — 6,581,000. 1,668,000, — 2,744,000. Såsom vi se af den förra tabelen har alltså hvad, exporten vidkommer inom decenniet 1857—66 en afgjord minskning af svenska at deltagande egt rum och det till utländska rederiers förmån. Detta förhållande har till någon del inträffat i följd deraf att medan Sverges varuimport från år 1857 till år 1866 stigit med ett värde af 27,620,000 rdr och exporten under samma tid med 28,632,000 riksdaler, eller tillsammans med 56,252,000 rdr, har kofferdiflottans tillväxt icke kunnat hålla jemna steg med Kandelsomsättningarnes, hvadan främmande medlare blifvit af nöden. Förhållandet är i sjelfva verket ett ganska förödmjukande för den svenska rederirörelsen. Detta gäller dock naturligtvis icke de personer, hvilka äro refare, utan hela riktningen af våra merkantila spekulationer, som antingen underlåtit att i större skala tillgodogöra sig den vinst rederiet bör och kan lemna, eller icke förstått att ur denna affärsgren draga någon behållning och derföre om densamma tänkt psåsom räfven om rönnbären. Detta senare sätt att se tingen är ett tyvärr ganska vyanligt fenomen inom affärsverlden, icke blott i vår tid, utan specielt i vårt land Den faktiska proportionen af svenska fartygs deltagande i landets varöutbyte emellan åren 1857 och 1866 är nerligen den att, medan importens totalvärde under detta tiotal af år tillväxt med 34 proc.; det svenska rederiet under samma tidrymd nedgått med 26 proc. Den jemförelsevis tröga tUtveckliogen är vårt lands rederirörelse måste förvåna så mycket mera, som byggnadsoch utrustningskostnaderna Hos 088 äro vida billigare än i något af grannländerna. Vi meddela här en på tillförlitliga källor grundad öfversigt af skeppsbyggnadskostnaderna å följande orter. I allmänhet bli de större fartygen jemförelsevis billigare än de. mindre. Fartyg komma i medeltal att kosta: I Danzig: pr ton... rår (2). Stettin Di nr Rostock bb... 189 Läbeck 139 Kiel Rn 210. Hamburg — ... 1750.300 rår enl. 2 uppgift. Bremen Po... 2203 260 Danmark . ... 150 rdr. Norge EE PAN 1 Södra Sverge ... 115 å 125 rår. Norrland — ... 90 rår. Såsom vi: häraf se, bygga nordtyskarne icke billigt. Derföre -bygga de ock relatift mera stora skepp, som bättre qvalificera sig för oceantärer. Dock hafva de lagt under sig äfven en icke oväsentlig del af skeppsfarten på Östersjön: Allt detta gäller förnämligast segelfartygen, som ännu länge skola utgöra stommen af östersjöländernas flottor, åtminstone så länge detta innanhafs kustfolk ha qvar sin rikedom på godt byggnadsvirke: Innan vi dock här lemna seglet och vända oss till ångan, vilja vi omnämna ett förhållande inom svenska : handeln,. som bär: ett ojäfaktigt bevis för skadligheten, ja vådorna af en försummad hafsSkeppsfart. Sverge besörjer nemligen nästan hela sin import af tyska varor, spirituosa m. m. öfver Libeck, ehuru i sjelfva verket Hamburg är hufvuddepoten för hela Nordtyskland. Genom ett sådant sätt att gå tillväga, är det gifvet att en del af handelsvinsten stannar i läbeckarnes ficka och att varan ouvödigtvis fördyras i eget land. Hvilken förändring härvidlag kan inträda, när Riderkanalen en gång blir farbar i stort, kan ännu icke bestämmas, men i alla fall bör mån besinna att denna stråt, om någon, ligger inom Preussens maktområde. Sundet är Skandinaviens handelspulsåder, vår merkantila sjelfständighets palladium, och denna sjelfständighet gäller här frågan att ändamålsenligt begagna. Detta kan endast ske genom en aktningsbjudande ställning såväl inom. som utom detsamma. Det folk, som eger denna förbindningsstråt, bör kunna göra sig gällande äfven inom verldstrafiken, Avars förbindelse med innanhafvet Östersjön ju förmedlas genom detta sund. Att så icke i alla afseenden är fallet se vi af följande: År 1866 steg vartimporten från Libeck till Sverge ända till ett värde af 21,285,000 rdr sv., då den från Hamburg endast uppgick till 3,265,000 rdr — ett i sanning abnormt förhållande, och hvilket måhända lätt skulle korrigeras om isynnerhet Sverges vestkust satte sig i en lifligare: direkt förbindelse med den , stora centralpunkten fö idan åter af ett mastträd. — Landet var deladt i små gårdar, bebodda ef hederligt, gudfruktigt och flitigt folk, alla i ett visst välstånd, som här kd, dagg eg 1 EL RR RT RR RR