Aftonbladet – 16 september 1869, sida 2

STOCKHOLM den I6 Sept. H Svenska sjöfartsförhållanden. IH. Hvad nu specielt Hamburgs handel vidkommer, så är densamma afsannskyldig verldshandelsnatur. Hamburg är den förnämsta, ofta enda koncentreringsoch utstrålningspunkt för ett område af öfver 80,000 qvadratmil med en befolkning som öfverstiger 78 ! millioner menniskor, och hvilket område i sig innefattar Nordtyskland, nära tredjedelen aflj europeiska Ryssland, Polen, Finland, Sverge, Danmark och till en del Norge. Hamburgs import allenast uppgick också år 1866 till det enorma värdet af 1517 millioner rdr. För exporten uppgifvas inga siffror, men den måste naturligtvis vara i det allranärmaste lika stor, ty staden sjelf kan blott konsumera jemförelsevis obetydligt af detta värde. -Hamburgs varuomsättning med England öfverstiger hela Frankrikes med nämde land med 50 procent, ofta 100 procent, ehuru äfven i Frankrikes handelsbalars England intager främsta rummet. Frankrikes exoch import tillsammans uppgår till 5330 milliomer rdr och Förenta Staternas totala handelsomsättning utgjorde 3000 millioner rdr. Det nordtyska Karthago är således inom handelsverlden en stormakt. Bremens och Liäbecks affärsrörelse, är icke liten, isynnerhet förstnämda orts, men liten i förhållande till Hamburgs. I alla fall sakna de alldeles, isynnerhet Lä-; beck, den Kaärakter af verldshandel som Hamburg eger vch som på detta gebit berättigar denna stad till rangen näst efter London. Af hvilken betydelse således flamburgs inträde i den preussiska skapelsen det nordtyska förbandet är och kommer ått bli i och för Preussens ställning på hafvet torde af de an-!: förda fakta inses. Utom organisationen af sin utvandrartrans-. port med egna fartyg har den nordtyska l: skeppsfarten äfven i öfrigt gjort betydliga. framsteg under de senare åren. Ar 1848 räknade de sjöstater, som numera tillhöra det nordtyska förbundet, tillsammans 2111 fartyg om 456,040 tons och år 1866 hade samma förbund icke mindre än 2985 skepp på hafvet om cirka -1,200,000 tons, hvaribland 87 ångare om 53,831 tons. Härtill kommer, som al dessa siffror ses, att medeldrägtigheten,.som år 1848 var 216: tons. per fartyg, år 1866 stigit till 439 tons — ett bevis på en stigande håg för längre resor till sjös. Emot dessa data har Skandinavien visserli-: gen att uppställa, i följd af. Norges raska utveckling åt detta håll, ett hastigare stigande Jaf skeppsantalet, men lästetalet går, trots Norges höga siffror, blott långsamt framåt och dettå i följd sf Sverges matta skeppsfartsutveckling, Ar 1848 hade nemligen Sverge 962 fartyg om tillsammans 191.405 tons eller af en medeldrägtighet om 199 tons, hvilket närmar sig det nordtyska förhållandet, medan år 1866 blott har att uppvisa 1062 skepp om 260,305 tons med en medeldrägtighet af 245 tons eller nästan hälften mindre än de nordtyska fartygens. Och dock ha vi här endast tagit de s. k. stapelstädernas fartyg i beräkningen, lemnande 5friga städers,, 249 med 26,360 tons och landtmannafartyg 2012 med 161,130 tons åsido. Skulle dessa räknas med, så skulle medellästetalet gå ännu lägrener. Medan således Nordtyskland på 18 år förkofrat sin handelsflotta med 163 procent har Sverges endast vuxit med 36 procent. Men i vår tid är ett stillastående detsamma som :tillbakaskridande och ett långsamt framåtskridande är identiskt med stillastående; i hvartdera fallen blir iman efter. Norge har dock i detta atseende upprätthållit nordens anseende på ett hedrande sätt i det att utvecklingen af dess handelsflotta fortgått i ungefär samma a portion som Nordtysklands utan att dock känna uppnå sistnämde lands höga medellästetal. Afven Danmarks och Finlands flottor ha betydligt stigit i tonstal. De nordiska fartygen, åtminstone de svenska, äro i jemförelsevis. ringa antal. engagerade vid den stora oceantrafikenp. Ar 1866 Besöktes-nedanstående länder af följande antal fartyg: Pr ET ER her bit the Nn Fartyg. ö Svenska... Norska. NOrg0sesusens ner 1000 sndönkt rig rsin dr OUDA Vid Östersjön Nordsjön intill Eolland TR ease deres der ntt 3164. 3248. Holland, England till Gibraltar... 1519. 7092. Medel-: Svarta hafvet . 2 217. 703: Unionen Kanada.. 40, 345. Westindien:..:s...ssssii as 025 91. Brasilien m. fl. länderi Sydamerika 124. död. Kap, Ostindien Kina. Ng Åustralieni.s...4 Fk vt, 9. De svenska fartygen uppgingo till ett tontal af 1,154,570 (många skepp gjorde nåturhigtvis flera resor), hvaraf 480,770 tons komino på tredje titeln, 360,850 tons på Östersjön och Nordsjön intill Holland; 106,170 på Medeloch Svarta Hafvet; 63,105 tons på Sydamerika c. Af de norska fartygen, representerande tillsammans 3,761,635 tons eller mer än tre gånger mera än de svenska, kommo på tredje titeln 2,583,335 tons; på Östersjön c. 453,370 tons; på Medeloch Svarta hafvet 349,610 tons; Unionen och Kanada 235,920 tons och på Brasilien äc. 69,950 tons 0. 8 v. I de ostindiska och australiska vattnen företedde svenskarne 3 å 2 gånger högre tontal än grannlandet. — Till och med inom titeln Östersjön och Nordsjön intill Holland, det vill. för sistnämde haf egentligen säga, Hamburgs och Bremens hamdar, hade således Norge öfvervigten. Detta är icke ett smickrande resultat för det sveniSRe a RN RR