föga om hvad en stackars qvinna genom er får lida.n cHuru, vördade moder, skulle ni tala för ett giftermål med en kättare, hvarvid våra rättigheter skulle öfvergå till en hugenott — hvad säger jag? — en engelsk affälling? Jag talar inte derför, broder. -Den orätte visa som dig är skedd måste afhjelpas; men jag har en viss tillgifvenhet för min brorsdotter, och jag fruktar storligen att det skall krossa hennes hjerta, stackars liten Bah! Abedissan skulle väl fröjdas Ng att sålunda kunna frälsa hennes själ! Nå, pin ou hennes kätterska herre skulle behandia Bellaise på samma sätt som klostren i England ? Inga hotelser, broder. Som en Ribaumpats dotter och en kyrkans moder, vill jag stå Hg bin, sade abedissan med mycken värdiget. Och nu, säg mig huru det har varit med flickan. Jag har inte sett henne, sedan vi öfverenskammo att inte mera reta henne med tal om detta giftermål. Du sade att hennes helsa var bättre, sedan den gamla amman oftare fick komma hit, och att hon upphört med sina botöfningar. 3 Inte alldeles; ty. när hon först kom hit aftvingade hon, i sin sorg och förtviflan öfver att syster Monika var borta, fader Bonami ett slags försäkran att han ännu kunde frälsa sin mans, jag menar baronens själ, Då var det verkligen ett raseri af fasta och böner. Fader Bonami har gjort en god skörd och likaledes fäderna i Chollet, ty alla hennes penniogar ha gått till messor och allmosor för att köpa de fattigas förböner, och hen sjelf fastatle på bröd och vatten och kääböjde barfotad i kapellet, tills hon var stel ar köld. Ingen chaufferetie för henne! Envis i högsta grad! Säga henne att hon