Aftonbladet – 7 september 1869, sida 3

len enkel division utrönes, likafullt med lätthet t passera förbi hvarandra, nemligen med 5; dec. t) tums spelrum på hvardera sidan om det mellersta e I ekipagets bjulnafvar. Vi hafva i dentia fråga icke egentligen att göra 21 med offentliga byggnaden som tillhöra staten el;ller kommunen, eller hvilka af dem böra uppfö-Iras, men då man på flera ställen i utlandet före; I gått oss med så goda exempel att äfven med häna isyn till dessa frigöra sig från all opraktisk lyx i ivid valet af byggnadsplats, torde det icke vara Jalldeles olämpligt att framlägga ett eller annat -Iprof derpå till appbyggelse och begrundande för ; dem, som städse pärrka att vi, uti vårt alldeles r licke öfvermåttan rika Sverge, skola dervid inslå i ten annan mera pretentiös och kostbar väg. , Hvad särskildt beträffar det centrala läget, huru , jär t. ex. förhållandet med andra länders postbyggnader? Posthuset i Hamburg är stort och Loch prydligt, det är sannt, men ligger det vid nåigen öppen plats? Nej, i hörnet af Poststrasse :Joch Grosse Bleichen. Huru är Berlins post bellägen? I hörnet af Königsoch Klosterstrasse. Hvar posten i Paris? Vid den smala och kroIkiga Rue Jean Jaques Rousseau. Om: vårt posthus behöfver utvidgas eller för expeditionen beTI qvämare inredas, så torde ett angränsande privatThus kunna köpas för ändamålet och förbihdas med det äldre, likasom vid riksbanken, med en täckt brygga. Dessutom hafva postverket och stadens privata banker m. fl. nu funnit den bästa utvägen att gå allmänhetens a på beqvämlighet till mötes genom anläggande af filialkontor i olika stadedelar, hvilken åtgärd mera än allt annat bidrager att gifva en underordnad vigt åt det centrala läget af centralkontoret. Ligga väl Mänchensryktbara Pinakoteker och Glyptoteket centralt. Hvar återfinna vi Baierns Pantheop: Die Ruhmeshalles? Utanför staden, bortom alter und ueuer Fried-. hof. Ligger Wiens, blott för ett tiotal år sedan anlagda Novaramuseum centralt? Finna vi icke Hamburgs Stadt-Theater i närheten af Damräthorswall, vid stadens periferi? Och slutligen, månne man icke borde närmare söka redogöra för sig sjelf hvad man egentligen menar med centralt läge? Ar det väl det k. slottets läge som bestämmer hvarest centrum befinner sig? Då ligga embetsverken och en mängd publika byggnader i det solfjäderformiga Carlsruhe också centralt, ty de ligga i närheten af slottet, men detta åter, fastän beläget i solfjäderns centrum, ligger, likasom i Braunschweig med flera städer, vid eller nära den bebygda stadens yttre gräns. I Braunschweig likasom på de flesta andra ställen har man dock påstått att alldeles emancipera sig från den pedantiska centraliseringen kring slottet af de publika byggnaderna. För att icke blifva alltför vidlyftiga vilja vi, med afseende å det såsom trosartikel predikade nödvändigheten af sådana, för mottagande af en större mängd folk afsedda lokalers förläggande i centrum och vid öppna platser, blott ytterligare anföra några få exempel, som äro närmare jemförbara med det här rågavårände företaget. För något öfver en månad sedan voro vi t. ex. i tillfälle att i Leipzig öfvervara den tyska Virtuosriksdagens konsert i den stora sal, som i das Gewandthaus för större musikaliska tillställningar esomoftast är upplåten. Denna byggnad är -belägen vid Universitätsstrasse, hvars bredd mellan trottoirerna blott är vid pass 26 fot, 7 decimaltum. Hvar och en som varit i Paris vet sannolikt hvar Salle Herz är belägen, en bland de mest besökta konsertsalar derstädes, och i hvilken stundom ända till tre konserter gifvas på samma dag. För att komma dit kunna vi gå t. ex. rue de Faubourg Montmartre, som utgår från den punkt å inre Boulevarden, der Boulevard Montmartre sammanflyter med Boulevard Poissonnitre. Vi äro nära en tredjedel från inre boulevarden på vägen tilll. barrigre Blanche, då vi på venster hand träffa på rue de la Victoire, en gata med en. fot, 7 decimaltums smalare körbana än Mäster Samuelsgar tans eller af 16 fots, 5 decimaltums bredd och w5ed 4 ganska trånga trottoirer. Vid denna gata, nr 48. ungefär lika långt från dess andra ändpunkt vid jj rue de la Chauss dAntin, finna vi Salle Herzoch 2j långt derifrån, n:r 45, en annan teateroch konY certlokal: Ja Chantereine. ( Nu är, såsom bekant, gatutrafiken i Paris något F Z A törre än i Stockholm, hvilket lika litet torde betridas, som att stockningar i trafiken lättare kunna SA der flera mycket besökta gator skära ler utfnynva i närheten af hvarandra. Men iPahar man likafullt icke dragit i betänkande att lägga sjelfva Grande Opera, Academie Impeial de Musique, som rymmer nära 2000 personer, åsom hvar man vet, ett stycke utom. Boulevard les Italiens, vid hörnet af den derifrån ledande ue Lepelletier och den lilla rue Pinon samt väner sin tredje sida åt en trång passage. Operan !u r visserligen indragen några fot från sjelfva ga-1 ulivien, alldeles som Slöj Ag Pg här vid 1e fäster Samuelsgatan, hvilken utvidgning erhållit en missledande Denim place de YOpera, ren sjelfva körbanans bredd är likafullt blott 22 ot, 7 decimaltum, trottoirerna i öfrigt ganska mala och hela gatan snart sagdt-en återvänds-st ränd, emedan den stannar redan vid rue de Prö-n: ence. te Det torde icke böra förutsättas att man i Paris ol å grund af blotta tillfälligheter låtit uppföra dessa er yggnader vid ofvannämde platser. Mad kan halk illa skäl att antaga det, jemte praktiska sparsam si etsskäl, äfven den princip dervid gjort sig gäl-oc nde, att det snarare vore förmånligt, så väl för en normala trafikens ostörda cirkulation som för m restationernas fredande från trafikbullrets menst ga inflytande, att förlägga isynnerhet dem bland är essa lokaler, som äro afsedda för en allvarligare fö onstnjutning, vid gator, som ej allt för mycket m ro af den stora dagliga trafiken anlitade. be På grund af sådana enligt vår tanke alldeles sa inda resonnementer hafva också inbjudarne tilllef Valhalla-bolaget utfärdat sin: prospekt. (Forts. följer.) (Insändt.)