Aftonbladet – 7 september 1869, sida 3

Je To sknada dock torde böra bebyggas. I saknad af dessa omtvistade byggnadsplatser hvilka alltid böra föreslås af dem, som af ett elle annat skäl önska, att den byggnad, hvarom fö tillfället fråga är, icke måtte komma till stånd vf I kastar man nu sina lystna blickar på Blasieholmen eLångs dess kaj finnas obestridligen platser son t, järo bland de mest angenäma för privatbyggnade; och hoteller; ett sundt läge, en herrlig utsigt, så dan som få bland Europas hufvudstäder kunnaer bjuda. Bostäder kunna här betinga sig de hög I sta hyror, och det kapital, som ligger i den vackrs sl utsigten och som tomtegarne nogsamt veta at! e I uppskatta, lemnas oförräntadt, om man här uppfö! n ) byggnader, hvilkas ändamål drager den besökan 4 des uppmärksamhet, från dessa utsigter, inåt. 1 3 hvarje samhälle, der en praktisk anda är rådande synes man derföre med RE afsteg hafva följt den rincip, att icke på dylika platser förlägga publika yggnader, såsom musåer, teatrar, konsertsalar. embetsverk m. fl. sådana, hvilka hafva till uppgift att blott för en längre eller kortare tid af dygnet mottaga en befolkning, som tillfälligtvis samlas der af begäret efter bildning eller förströelse, föreskrifna tjensteåligganden eller behofvet att anlita der befintliga tjenstemän, och der den vackra utsigten sålunda icke kan eller icke får tillgodonjatas. Der, vid Blasieholmskajen på en trång udde, hvarest tillbyggnad, om behofvet fordrar, är omöjlig, der uppföres för några millioner vårt natio) nalmuseum; dit ville man en tid förlägga slöjdskoI lans hus och der skulle, enligt senast gängse funI deringar, äfven den nya konsert-, föreläsningsoch I festivitetslokalen uppbyggas för att sedan genom , tyrbarheten af sjelfva tomtplatsen blifva vår Metropolis värdig. Att en tillräckligt rymlig byggvadstomt för en I sådan lokal der uppstiger till ett pris af 250 å 260,000 rdr bekymrar nemligen icke opinanterna, ty de ämna sannolikt icke bidraga till saken med ett enda öre, och behöfva derför icke reflektera öfver, huruvida företaget kan bära sig. De hafva, tvärt emot all rim och reson, fått i sitt hufvud, ett sådana byggnader böra så förläggas, och de proklamera med mycken tillförsigt denna välvisa åsigt, och så hafva de, såsom vanligt, gjort sitt till — att försvåra realiserandet af hvarje klokt uppslag i saken. Kapitalisterna äro likväl icke alldeles af deras tanke. Man måste äfven i den sffären, att uppföra en stor konsertoch festlokal, gå klokt tillväga om den skall bli inkomstbringande. Idealisterna må icke inbilla sig, om de för öfrigt tänka derpå, att man på den affären mera än på någon annan kan skära guld med täljknifvar, så att man räntelöst kan bortkasta två och ett halft hundratusende riksdaler. Realisterna, männen af kapitalet, tänka som så, att då den enskilda företagsamheten söker tillfredsställa ett bland en stor kommuns verkliga behof, bör den Geraf kunna påräkna en billig förtjenst, — och så ha de börjat efterse, buru man uti andra större städer går tillväga vid dylika företags åstadkommande. Det lider icke tvifvel att de, som yrka på denna centralisation af alla publika byggnader, hafva ett visst, fastän ensidigt sinne för hufvudstadens yttre försköning. De äro hvar för sig en Haussmann i smått, men hafva icke de resurser att förverkliga sina id6er, öfver hvilka den kejserliga viljan och staden Paris låter honom förfoga, och derför måste de ursäkta, om den enskilda företagsamheten, som här måste åtaga sig utförandet, icke går deras ärenden, hvilka sannerligen icke heller äro lätta att utföra. För kort tid sedan framstäldes t. ex. af en bland dessa ifrare, på fullt allvar, ett förslag att ordna den på dagordningen stående konsertoch festlokalbyggnadsfrågan, för hvilket det kan vara af intresse att redogöra, , emedan det särdeles väl karakteriserar nästan alla förslag som utgå från detta håll. Det var icke mer och icke mindre än norra fagaden af Gustaf Adolfs torg, som man ville anvisa ät denna byggnad. 3 q Ett bolag bildas, inköper af staden Rydbergska hotellet samt af rusparn von Celsing, hr B. Leja m. fl. den öfriga delen af nämde facad och bakom varande, till dessa qvarter hörande egendomar mot Jakobs Kyrkogata; dessa qvarter rifvas i grund så långt mot öster, som erfordras för att en ny, fastän kort gata; skall kunna öppnas mellan torget och Jakobs Kyrkogata, alldeles symmetriskt belägen med Malmtorgsgatan och af samma bredd som denna; och dermed är den yttre utstakningen genast färdig för den nya festlokalen. Den kommer således att sträcka sin grandiosa facad tvärt öfver och maskera den osymmetriskt belägna. Regeringsgatan, till hvilken blott en rymlig genomfart skall leda, hvilken genomfart återigen skall motsvaras af en annan, vester om midtelpartiet belägen, som leder snedt nordvestligt genom byggnaden till Norra Smedjegatan, hvilken vigtiga gata nu saknar direkt förbindelse med Gustaf Adolfs torg, alldeles som den för en stor trafik så tjenliga Beridarebansgatan, genom Slöjdskotebyggnadens uppförande gått miste om den direkta förbindelsen med Hötorget blott för besparing för staten af några lumpna hundra tusen riksdaler i kostnad för annan byggnadstomt i stället för denna, hvilken tydligen bort öfverlemnas åt Stockholms stad utan all ersättning åt statsverket. Om man nu tänker sig detta palats, alla dessa kommunikationer, alla dessa oregelbundenheter maskerade, så måste det medgifvas att det är luft, att det är schwung i denna plan. Och detta allt kan vinnas för ett par millioner i tomtinköp och ett par, tre millioner i byggnadskostnad! Och hurna säkert hade icke kapitalisterna sina penningar placerade i en sådan affär? Återstår nu blott att utfinna några argumenter, med hvilka man kan lyckas öfvertyga dem att de, om blott deras kapital kan skyddas, böra gifva på båten den snöda vinning som kallas ränta. Det är för id6er af detta slag som man oftast ser väldiga kämpar framträda, hvilka sannolikt svurit att offra allt sitt bläck för att söka genomdrifva dem. Det förslag för uppförande af här ifrågavarande byggnad, hvilket nu är på väg attrealiseras, skall säkerligen: icke falla de:sa kämpar på läppen, då de af prospekten erfara, att belägenheten är så mycket lämpligare som den, utan att genom den lokalen besökande allmänheten föranleda stockningar i någon af hufvudstadens större trafikleder, likafullt ligger tätt invid en sådan, jemt och mätt så pass Stlägsnad derifrån, att den i Hörsalen uppträdande talaren eller solisten icke blir vöfverröstad af gatubullret. Det är lätt att gissa tt de skola, med en mun, höja ett anskri af inlignation, då de vidare af nämde prospekt finna, utt den antydda belägenheten är egendomen M 51 Mäster Samuelsgatan, der den bekanta Wal-hallasalongen nu befinner sig,, ehuru denna salong nu blott kommer att fungera såsom ett masasin för den stora, hela första våningen upptasande festlokalens behof, och hvars hörsal ensamt ir 5, gånger större än den gamla Walhallasaongen. Man kan icke fordra, att dessa idealister skola egna någon uppmärksamhet åt siffror och akta, såsom att Mäster Samuelsgatan, invid Drottvinggatan, i sjelfva verket är ganska centralt beägen. Äfven för Slöjdskolans hus sökte man, af ärdeles vigtiga skäl, ett centralt läge, och man ann det vid denna gata. Man talade då mycket m de stockningar, som der skulle uppkomma i öljd af att den breda rännsten, som kallas Berilarebansgatan, åf denna byggnad hindrades att inna i rak linie ut mot Hötorget. Öfverståthålareembetet för polisärender kan vitsorda, att inga tockningar af trafiken der egt rum, att intet hinler för densamma uppstått hvarken då samtidi mkring 800: elever derifrån -gå och andra komma eller då skolans hörsal mottagit och återemnatsina tusen å 1500 besökande. Från detta ll skall naturligtvis nu äfven sägas, att Mäster amiuelsgatan är för trång. Men denna gata är a bland de rymligaste på Norrmalm, med en örbana af 18 fot 2 dec.-tums bredd, således blott fot smalare än Drottninggatans, 2!, dec.-tum redare än -Clarabergsgatans och vid pass 1 fot dec.-tum bredare än Bryggaregatans, på samma ERT RS PORT UAC Pag FÖ LFE EL TE I TR 2 SRA 0 åt OR rand bart br JFR rr 4 et Od4AAA DAM