Aftonbladet – 3 september 1869, sida 3

Bref från en vandrande botanist. Il. Nordlanden, Saltdalen den 27 Juli 1869. Den 7:de dennes lemnade vi Bodöe och seglade genom den vackra BSaltenfjord in til Saltdalen, der vi fingo nedslå våra bopålar på Hals. Utanför vårt fönster hafva vi en liter trädgård och gräsplan, som sluttar ned mo fjorden, på hvars vattenyta, då den är lugn en mängd delfiner leka och stundom en al varsam hval kan gå och frustande kasta er vattenstråle högt upp i luften. Fjorden lif: vas dessutom af gående och kommande segelbåtar samt af en mängd olika vattenfåglar mest ejder, lommar, måsar och tärnor, hvilke alla med sina olika läten hålla en döfvande konsert. Fjordens stränder bildas af höga kullar bevuxna med en ojemförligt friskare grönska än den man träffar i mellersta Sverge. Bakom dessa kullar ser man fjellen likalede: grönklädda ända upp till snön. Inne i sjelfva Saltdalen hafva vi ännu e varit, utan hafva vi mest hållit oss utåt fjorden. För några dagar sedan gjorde vien tu till det 3 mil längre ut i fjorden belägna Skiserstad; fjordens stränder äro öfverallt lika dem jag nyss beskrifvit vid Hals, Vid Skiörstac besökte vi Liöndsöen, der ett så kalladt fuglever. finnes. Förr än man sett ett sådant. kan man ejföreställa sig hvilken mängd ai fåglar, som häckar på dessa ver. Vid hvar 10:de steg är man i fara att trampa i et ejderbo och dessutom finnas massor af måsoch tärn-reddar, hvilkas invånare i tusendetal förfölja den besökande med skri. och skrän. Då eidrarne här äro fredlysta hela året om och t mg till sådang Ver på all sätt omhuldå dem, så äro de så tama, att