Aftonbladet – 3 september 1869, sida 3

muntert sjöng i en bur af videgvistar; me; den förnämsta möbeln var och förblef et altarlikt bord, betäckt med en rikt broderat duk, hyarpå stod ett krusifix, skuret i eben: holz. På väggen uppöfver syntes stela oci besynnerliga, men med sköna drag och i fin: färger målningar föreställande Vår Fru mec Sancta Cecilia på den ena och Sancta Ann: å andra sidan, på himmel af det mildast Må och i drägter, smakfullt garnerade me guldborder. Ett litet helgonskrin med loch af kristall innehöll några helgonben; en silf. versnäcka innehöll något vatten från Jordan flod, bibehållet friskt genom bhelgonens n och biskop Ridleys kloka behananng. I sammetsband och guldbroderi Hennes bönbok lågs uppslagen bredvid bibeln och kyrkobönboken, båda med sina för daglig ösning ot: märkta stycken; Den äldre baron Ribaumont hade aldri kunnat förlåta Cecily detta afguderi, ehurt han kastat blott en enda blick in i rum. met, och hade gjort sin svärfader allvarsamm: förebråelser för det han tillät dylikt papi steri. Och dock visste han ingenting om te gg och gisseln, som Jåg på botten a en stora, med träsniderier sirade kofferten och i hemlighet brukades vid hvarje fasts och vakenatt, ej såsom någon förtjenst, mer helt enkelt af lydnad för de klosterreglor hvilkas andliga betydelse Cecily nu nästar bättre förstod än förr. — Nu var det dock icke hon som med ned: böjdt hafvud ech knäpta händer knäböjd framför altarbordet. Vintersolen lyste mel lan murgrönslöfven på bleka kinder och förgråtna ögon: PTårar, som hoppade sakts ned, och Jätta ryckningar iläppårne förrådde att den kamp, hvarigenom. man kommer til lugn och klarhet, ännu blott var begynt,