Aftonbladet – 30 augusti 1869, sida 3

vändiga örlänga ränteskyldigheten, vore orättvis mot de till extra afgiften förbundna brandska dade, hvilka för denna skuld måste lida afdra å sina ersättningar för branden; äfvensom de 1i afseende på de efter uppsägning ur bolag J utgående delegarne,: kunde anses bstänkligt at utan visshet, huruvida de verkligen önska lång uppskof med betalning af deras andelar skulden för Gefle-branden, medelst förlängnin af. ränteskulden öka för dem den: kostnac som vore deras enda återstående samban med bolaget. Och är för öfrigt härmed i all mänhet att anmärka, hurusom, då frågan icke ka göras till: öfverläggningsämne å bolagsstämma styrelsen, fastån numerå uti inkomna skrifter önsk ningar om längre betalningstider yttrats af ett viss antal bolagets delegare, dock icke kan komm till någon: visshet, om verkligen en mera allmö1 önskan råder om bolagets förlängda skuldsättning utöfver den, som blifvit bestämd, medelst valet ut af de i reglementet uttryckligen, fastän alterna tivt, anvisade terminer för inbetalning hvarje gång af ett numera, i det nyaste reglementet, så lång modereradt belopp, som ett halft års inträdesaf gift. Det vill för styrelsen falla sig svårt att an taga, att ett å bolagsstämma så nyligen, som näst lidet år, uppgjordt förslag till ny lydelse af regle mentet skulle hafva kommit att innefattas någo för tidens förhållanden opassande eller förderfligt i anvisandet af sådan betalningstid för extra af: gifter, som den styrelsen nu, i full enlighet med reglementets lydelse, antagit och bestämdt. I flera afseenden, än det redan antydda, synes det styrelsen vara af vigt, att skuldsättningen icke leder längre in i framtiden, utan så snart, som möjligt afslutas, så att bolaget må åter intaga sin normala ställning af frihet från skuld och deraf följande god kredit då det möjligen i framtiden åter gäller nödvändighet att taga lån intilldess behofvet hunnit fyllas genom insamlande af bolagsmännens egna bidrag. Denna goda kredit, som lätteligen kunde taga skada genom långt uttänjande af bolagets tillfälliga skuldsättning, är en dyrbar förman i hvarje stund för bolagets varande och blifvandde delegare, för hvilka värdet af deras brandförsäkringar mycket måste bero af vissheten att, efter timad brandolycka, snart kunna få uppbära ersättningen. Under betalningstidernas långa mellanrymder tima många förändringar inom den ofantliga kretsen af betalnhgsskyldiga: personer bortgå, lagsökningar, konkurser och urarfvagörelser sprida deras tillgångar; den under tidslängden måhäuda allt mera sig ökande förbatligheten i sjelfva skulden, känd såsom en tryckande följd af en fordna dagars olycka, för hvilken medlidsamhetens försonlighet hunnit försvinna, torde låta de frivilliga inbetalningarne glesna; de exekutiva åtgärderna ökas under det att utsigterpa för deras framgång minskas. Bristerna i denna långsamma indrifning af betalningen för Geflebranden måste komma att betunga bolagets dåvarande delegare, äfven dem, som först efter Geflebranden tagit försäkring hos bolaget och skulle vara fria från all ansvarighet i denna olycka. Stadgandet uti 47 8 i reglementet om förlust af försäkringsrätt för den egendom, hvars afgift icke vid utmätningsförsök betalas, kan icke alltid afvärja de nu antydda förlusterna. Många fall kunna inträffa, der inteckningshafvaren nöjer sig med att ur den utmätningsvis sålda fastighetens öpeskilling taga sin betalning och köparen försitter den stadgade korta tiden för åtgärd till den gamla försäkringsrättens bibehållande. Hvad : som vore särdeles önskligt ätt kunna undvika, är den under långvarigare skuldsättnin; lättare inträffande händelse af sammanträffande med ny likartad skuldsättning i följd af annan möjligen .imande större brandskada, då de försäkrade egenlomarne komme att samtidigt bära särskilda serier vf skulder till brandstodsbolaget, med deras i hvarindras mellantider ingripande betalningsterminer. För bolagets yttre anseende, för dess kredit, för ya delegares förvärfvande, kunde ett sådant tilltånd af villervalla visst icke vara gynsamt; och id tanken på en dylik ställning kunde man med äl fråga: huru många års anstånd med den nya kuldens inbetalning skulle då den gamla skuldens ortfarande gifva de öfver sitt betryck allt mera klagande delegarne i bolaget anledning ätt yrka? för bolagsmännens eget sanna intresse måste det ara af vigt, att det förflutna snart regleras, så att less följder icke genom sammanblandning med det ommandes händelser göras allt svårare. Sjelfva olagets intresse är något högre och vigtigare, än len enskilde delegarehs; och det är detta bögre ntresse styrelsen i fullgörande af sin pligt har att örnämligast afse, vore det ock med äfventyr att draga sig misskännande af sin goda vilja attl ned sitt nit för det stora hela förena tillbörligt fseende å de enskildes behof och önskningar. Styrelsen har i det föregående ordat endast om rågan angående möjlighet att med betalnvings-. kyldighetens bibehållande uteslutande inom den rets, som vid Geflebranden var delegare i bolaget, . ör dessa betalningsskyldiga bereda lättare utväg ör fullgörande af deras förbindelse. Det torde ;ke ens vara nödigt att anmärka, hurusom det ke för någon bolagsstämma kan blifva en möjghet att för bolaget besluta för sådant ändamål pptagande af något lån, i hvars återbetalning de fter Geflebranden tillkomna delegarne skulle vara ;rbundna att deltaga. Till ett sådant steg, uppenart i den mest bestämda strid mot ett bland de ttryckliga hufvadvilkoren i bolaget såsom en ittsanstalt, skulle de å bolagsstämman närvarande ikna all juridisk rättighet. Åtminstone skulle beutet icke ega någon sorts förbindande kraft mot e vid bolagsstämman icke närvarande eller mot em, som närvarit, men beslutet icke biträdt. Det unde icke blifva bolagets beslut, endast vissa delSares. Styrelsen ville här meddela, att vid den tid, då yrelsen måste utfärda sin kungörelse om utskrifng af ifrågavarande extra afgift, väl underhandngar egde rum, men icke någon visshet fanns — vilken egentligen icke heller i denna stund förenes, fastän skälig förhoppning är för hander — t något lån för brandstodsbolaget kunde vinnas, mt att vid beslutet om nämnde kungörelses utrdande, visshet döremot fanns derom, att lån icke ulle kunna erhållas för.så lång tid, att långsamare inbetalning af extra afgiften kunde medfvas; uton var tiden för det lån, styrelsen nu oppades att vinna, beräknad i mån af de kunorda betalningsterminerna för extra afgiften, med Ibörligt afseende jemväl å sannolikheten deraf, t afgifterna icke å terminerna ordentligt ingå, an rester uppkomma, för hvilkas indrifning till nets slutliga betalning icke så litet anstånd skall fordras. 1 enlighet med de sålunda anförda grunder fann yrelsen sig icke böra vidtaga någon förändring i ad genom dess kungörelse den 31 sistl. Juli ifvit stadgadt. Och trodde styrelsen sig föröfrigt inna hysa den förhoppning, att, huru tung den nade olyckan än må kännas, den skall bäras med a, t värdiga sinneslugn och den försakelse, som jk ce låta öfver land och rike och inför främmande der utgå en onyttig klagan och af beskaffenhet a ; kunna väcka den bedröfliga föreställningen, att y skymt af välstånd flytt från befolkningen ijgt ; j I mr mr or Po HN DM HK be ta sm m rt erges städer. Ö m EEE R (Insändt) la Eftertryck af Gluntarne. h