Aftonbladet – 28 augusti 1869, sida 3

äla på Sabbaten? Denna uppsats hnehålle verkligen ett ord i sinom tid. Aldrig har bufvådstaden varit besökt a ett så stert antal främlingar som denrnå sommar, Tyskar, engelsmän, fransmän, danska och ryssar, ha befolkat våra hoteller, studerat folklifvet på våra offentliga -platser, och deltagit i våra många lustbarheter. Och alla ha de fannit Stockholm vara en glad stad ett Eldorado för turister. I korrespondensei till öster och vester ha de talat om der svenska hufvudstadens behag, men också en och annan klagan har försports öfver våra rullstensgatör (alldeles som för tjugu å trettio år sedan). fn enda sak har enstämmigt blifvit föråömd och det är vår sed att svälta ut folk på söndagen. Detta bruk kan icke fattas ens af de mest ultra-katolska främlingar, ty i deras land anser man det allsicke vara någon dödssynd att en värdshusvärd säljer mat. åt den hungrige, under det att gudstjensten pågår i kyrkorna. Frågan är nu om vi fortfarande skola behöfva utmålas för ett löjligt bigotteri? Artikeln i Dagbladet lyder som följer: Det är en glädjande ganning att Stockholm allt mer och mer besökes af främlingar och att mycket gjorts och göres för befordrande af trefnaden härstädes, men åtskilligt återstår dock att göra i detta afseende, och deribland är upphäfvandet af föreskriften det källare och schweizerier skola hållas stängda under vissa timmar på helgedagar ett framstående önskningsmål. Det nu gällande stadgandet härutinnan är af den beskaffenhet, att det genast ådrager sig främlingars uppmörkeamhet och väcker deras förvåning, enär det är omöjligt att för dem göra nöjaktig reda för behöfligheten af ifrågavarande ordningsstadgande. Nyttan deraf är ock svår att inse äfven för oss. Förargelsen den medför är deremot påtaglig, och icke minst förarglig är den drift, för hvilken vi utsättas genom förbudet att äta och dricka vissa tider på helgedagen. Man må förbjuda utskänkning af spirituosa vid sträng påföljd till och med, men att hindra folk från intagandet af föda, det måtte med skäl kunna kallas omenskligt, om icke rent af syndigt. Med nuvarande polisbevakning, vida öfverträffande den som fanns då stängningspåbudet tillkom, bör det vara en lätt sak att om dagen tillse, det ordningen icke blifver störd. -Farhåga för een torde vara temligen öfverflödig. Främlingen kan icke fatta det syndiga i att äta, icke heller att ätandet stör gudstjensten, och slutligen tror han alls icke, att presten får dem till åhörare som hindras från att tillfredsställa sin matlust. Det bör icke misstyckas att denna fråga på detta sätt väckes. Den kan svårligen väckas på lämpligare sätt än i form af ett meddelande från den icke obetydliga del af allmänheten, som utan tvifvel gillar framställningens syfte. Och en framställfing, som har skäl för sig, bör väl kunna rä4räkna benäget afseende,