Aftonbladet – 24 augusti 1869, sida 3

Märkligt krigsrättsmål. I början af detta år uttalade vi oss i några artiklar om den nya krigslagstiftmngen emot särskild lagstiftning och lagskipning under fred för så kallade militära förbrytelser. Vi sökte visa, att de personer, som egnat sig åt krigareyrket, såsom i främsta rummet varande medborgare, böra vara förpligtade att lyda samma lagar, som landets öfriga invånare. Endast för under -krig -begångna förseelser och brott fordras, efter vår åsigt, strängare straffbestämmelser än de,som i allmän lag äro stadgade för embetsbrott, äfvensom särskilda domstolar för afdömande af militära förbrytelser då kunna vara nödigas en särskilda lagstiftning, som gäller för ersoner, tillhörande krigareyrket, utbildar 08 dessa ett äskådningssätt, som äfven i ämnen, hvilka ligga utom det egentliga omradet för krigslagarne, iickeringa mån skiljer sig. från andra medborgares. Ett vyligen afdömdt krigsrättsmål bekräftar i flera hänseenden detta påstående, hvarföre vi åt detsamma skola egna en utförligare framställning. Enligt regementsordres af den 27 November 1865, grundande sig på generalordres, var ryttmästaren vid Smålands husarregemente Å. W. Liljenstolpe kommenderad såsom befälhafvare för regementets exercissqvadron, som inryckte på Rönneslätt den 8 Mars 1866 och uppbröt derifrån den 7 Juni. Sqvadropens öfriga officerare voro löjtnant Sparre samt underlöjtnanterna Tillberg, Ahlgren, Hagström och Hartman. Under nyssnämnda tid inföll årets befälsmöte. Vid början deraf hade regementschefen öfverste Taube till Liljenstolpe framställt sin önskan, att vid de tillfällen, då streckbataljon vid befälsmötet öfvades;, några af exercissqvadronens oficerare skulle få deltaga såsom flygelbefäl vid befälsmötet. IL. hade bifallit denna besäran i afseende å de 3 yngsta officerarne ned vilkor att han blefve derom underrättad minst 4 timmar förut, för att derefter kunna ordna exercisen vid sqvadronen.