Aftonbladet – 24 augusti 1869, sida 3

få I träppstyrka af utbildadt manskap! ståend ka armån 300,000 man, reserven 288,000 mai et jländtvärnet 315,000 ran; alltså tillhör n1 903,000 man, hvaraf efter mobilisöringspla Så Inen användas 892,000 man. Härtill komm tt ytterligare de i eventuella krigsår inkallad le, I rekryterna. Af den samlade styrkan komm 497,573 man på fältarmen; 188,004 man är reserytrupper, 200,804 man användas tillbe sättningstrupper: resten fördelas på de olik staberna. De med Preussen förbundna syd tyska staternas krigsstyrka kan svårligen upp gfvas; efter en dem emellan år 1867 träffa öfverenskommelse kan den beräknas ungefä till: fälttrapper 102,000 man, reserv 37,00( besättningstrupper 70,000, tillsammans 209,00: man. Lägga vi dessa krafter till Nordtysk: förbundets, så få vi 1,095,481 man. Dei italienska armen består af omkring 380,00( man linietrupper, 115,000 man reserv, tillsammans 492,000 man, hvaraf kanhände 100 å 150,000 kunna vara disponibla för et krig med utlandet. Den turkiska armån skulle i händelse af krig, kunna beräknas till 148,00 man linietrupper, 110,000 man reserv, hvartill komma ytterligare 10,000 man från öfre Albanien ch 30,000 man från Bosnien. Till det turkiska rikets försvar i förening med Italien, Frankrike och Grekland kan denna Jarmå vara tillräcklig, isynnerhet som det jemte armen finnes en flotta, hvilken i förbindelse med: de nämda staternas marin skulle vara nog för att verksamt försvara de turkiska I kusterna och hålla Grekland i schack. Den rumäniska armen kan icke beräknas till mer Jän 24 fältbataljoner (24,000 man), 4 jägarebataljoner (4000 man), 4 kavalleriregementen (2688 man), 2 artilleriregementen (2240 man och 72 å 96 kanoner), alltså tillsammans 34,000 man. Servien eger en stående armå af 2 till 3000 man och en milis på 80,000 man. Det kan emellertid betviflas, om Servien kan betraktas såsom en faktor, som skall uppträda fiendtlig mot Ungern och Österrike. Författaren beräknar de allierades styrka i Östern mot Ryssland sålunda: 1. ÖsterrikeUngern 300,000 man; 2. Italien 150,000 man, 3. Turkiet 148,000 man, tillsammans.598,000 man. Mot denna styrka kunna Ryssland och Rumävnien i första linien icke uppställa mera än 258,000—300,000 man. Man kan gerna, heter det i broschyren, tala om millioner soldater, som Ryssland skall eller kan hafva; vi äro af den åsigt, att det blott mycket långsamt kan inkalla sina stora resurser, och derför tro vi, att ofvannämda siffra icke är för lågt beräknad. Men dessutom uppträda de allierade -makternas flottor. Striden i urienten skall alltså icke gå fram och tillba a, utan måste utfalla mycket ogynsamt för Ryssland, hvilket till på köpet är faktiskt försvagadt genom Polen. Emot vestern kålles Preussen i schack af oss, hvartill vår armestyrka är fullkomligt tillräcklig. Beräkna vi Preussens operationsarme, inklusive de sydtyska staternas; till-599,573 man, så afgår derifrån en observationskår emot oss, vidare en corjs till skyddande af dess nordliga kuster och en armå till Sydtysklands beskydd; dessutom afgå från totalsumman af dess be-. väpnade makt reservtrupperna, hvilka likväl icke alla kunna vara marschfärdiga, samt besättningstrupperna. Om man ock derför vill beräkna Preussens makt aldrig så högt, så !j skall den likväl på slagfältet befinna sig il: minoritet mot den franska fältarmen. Detlt förefaller oss derför, som om vi äro i stånd!: ill att sjelfva såsom. neutral makt spela en! mycket afgörande roll vid en framtida kri; sisk eventualitet, och att-de,-som framställa.) JsterrikeUngern såsom en maktlös stat, hafva rätt.. — Efter allt det sålunda utvecklade kommer förf. till följande resultat: ;Preussen san icke föra något öffensift krig mot Frankike, utan att det är fullkomligt -säkert på len österrikiskt-ungerska -monarkiens håll-t ing. Preussen. kan blott svårligen och med t n jättelik kraftansträngning föra ett defen-r 5 S s ift krig mot Fratkrike. Usterrike-Ungern ir starkt nog för att intaga en aktvingsbjulande neutralitet, som skall förskaffa denna : nonarki en tillväxt i makt, hvilken man icke våräknade i Berlin 1806, då man beslöt attt pränga det tyska förbundet och inlät sig på a utt upplösa alliansen med usterrike. Preus-h ens ställning är icke så fördelaktig som den o er ut vid första ögonkastet; det har försva-o at Osterrike — och så uppstod ett förstärkt å )sterrike— Ungern. Att detta skulle ske lågf cke i Preussens afsigt, men så har det gåttv ill — vi hafva ingen anledning till att be-li laga oss öfver den ställning, hvari vi befnna g ss. Österrikes makt, storhet och anseendes jönko i samma mån som det misskände sinv tission. Österrike måste förlora sina fält-hb äg, emedan de icke fördes i monvarkiens in-u resse. . Om man blott lifvar armens intelli-o ens för en stor ide, så skall man segra. Om s et är en nödvändighet för Preussen att al-e era sig med Ryssland, nåväl, då är Polens!v terupprättande en pligt för Österike—Ungern. i s SPANIEN. I I Madrid har upptäckts en ny carlistisk ammansvärjning. Dess hufvudman, en jeniterrektor, har häktats. Prefekten i Perpignan, på franska områet, har den 19 dennes låtit fasttaga elfva k arlisthöfdingar, hvilka stodo i begrepp att egifva sig öfver gränsen till Spanien. TURKIET. k Mellan turkiska och persiska regeringarne ft ar tills vidare ingåtts en provisorisk öfver-ga oskommelse angående gränsregleringen, de Staden Janina har natten mellan den 9 ch 10 dennes härjats af eldsvåda, som för-h ört 300 boningshus och 1300 magasiner.yv: kadan är betydande. di Märkligt krigsrättsmål. — IM T hörlan af daotta är nttalarna 1 nect nå. I MM